HÄLSA – TOLV BUDORD!

TOLV BUDORD för optimal hälsa

  1. Begränsa/eliminera socker I kosten, speciellt fruktos och sockerlik föda: marmelader, sylt, bröd, pizza, pasta, polerat ris, och också potatis och rotfrukter, som är varma –låt dem kallna innan Du äter dem – då kan Du äta mycket rotfrukter (sockret återgår då till att bli fibrer).  
  2. Begränsa/eliminera alla mejeriprodukter, och särskilt smör, ost och mjölkpulver.
  3. Begränsa intag av kött till högst 300 g per vecka. Undvik processat kött: rökt, stekt, grillat, korv, köttbullar, hamburgare och liknande, undvik också kött från djur uppfödda med kraftfoder och odlad fisk. Sök kött från gräsätande djur och vild fisk.
  4. Begränsa/eliminera intaget av långkedjiga fetter: grisfett, kofett och oljor som oliv-, raps-, och solrosolja. Använd istället medellånga fetter som kokos- och avokadofetter.
  5. Eliminera ur kosten föda innehållande inflammationsframkallande proteiner: kasein (mejerivaror), gluten (vete, råg och korn) och zein (majs).
  6. Begränsa/eliminera värme-inducerade inflammationsframkallande proteiner/upphettningsgifter – s.k. glykerade och lipoxiderade produkter. Upphetta aldrig födan över 120-130 grader. 
  7. Undvika/minimera kontakt med bakteriella toxiner som endotoxin liksom omvärldsgifter av olika slag.
  8. Begränsa intaget av salt, både natrium och klorid, öka intaget av jod, använd joderat salt och undvik särskilt fluor och brom. Undvik kontakt med plaster och upphetta aldrig i plast eller plastbelagda föremål.   
  9. Begränsa/eliminera kontakt med kemiska produkter av olika slag, även sådana läkemedel som absolut inte är nödvändiga, såväl de för invärtes som de för utvärtes bruk.
  10. Ät massor med växtföda, minst 800 gram – 1 kg per dag, ät det så långt möjligt färskt och rått, gärna djupfryst, – sök föda speciellt rikt på antioxidanter, växtfibrer och växtprotein – använd t.ex. glutenfri säd som amaranth, durrah, teff, quinoa och fröer, ärter, bönor, linser, mandel och nötter. Låt torkade produkter ligga i vatten 12-24 timmar innan de konsumeras.  
  11. Eftersträva att frukt- och grönsaksintaget är färskt eller färskfruset (80 %) och välj produkter med lågt glykemiskt index. Använd mycket inflammationsreducerande kryddor (malen kryddnejlika, gurkmeja, olika pepparslag, gärna chilipeppar) och inflammationsreducerande teer som puerh och yerba. Ät hela oliver men undvik oljan. Tag året runt tillskott av vitamin D, omega 3, gurkmeja och probiotics/synbiotics – antiinflammationens fyra hörnpelare. Supplementera också jod som kaliumklorid eller kelp.
  12. Tillämpa daglig fasta d.v.s. begränsa intag av föda till cirka sex av dygnets timmar genom vad som fått namnet SKIPPING BREAKFAST (inget intag av kalorier före lunch) eller SKIPPING DINNER (inget intag av kalorier efter kl 14.00). 

 

Anti-inflammatorisk kryddblandning till cocktail/shots.

Bakgrund

Västerländsk livsstil med orimligt hög andel av processad, fabrikstillverkad mat, har visat sig medföra en betydande reduktion av motståndet mot sjukdomar – immunitet och hög nivå av permanent kronisk inflammation – vilket i sig medför en väsentligt ökad risk att utveckla diverse kroniska sjukdomar. Det finns därför en mycket stor anledning att söka utveckla metoder att motverka denna komplikation på grund av vårt leverne. Nästan alla läkemedelsbolag åtminstone under de senaste 20-30 åren prioriterat detta men har tyvärr inte lyckats fullt ut.  De läkemedel som man med stor kostnad och stor möda tagit fram har alla visat en omfattande toxicitet, och mycket ofta orsakat svåra biverkningar och också inte sällan död, vilket föranlett en serie av rättsliga processer och kompensationskrav riktade mot läkemedelsbolagen. För ett par år sedan pågick inte mindre än ca 25 000 sådana rättsliga processer och skadeståndskrav mot olika läkemedelsbolag.

Kroppens reglering av inflammation 

Cirka 1200 av kroppens cirka 25 000 gener är involverade i kontroll av inflammation. Läkemedelsbolagen har helt inriktat sig på ”en gen i taget” och då valt de gener man identifierat vara mest aktiva och ha mest omfattande kliniska effekter som t.ex. COX 1, COX 2, HER 2 och några därtill – se bild 1. Dessa har gemensamt kommit att sammanfattas under begreppet biologiska läkemedel/biologicals. Användning av plantantioxidanter – ekobiologiska läkemedel/ecobiologicals – inriktar sig i stället på ”så många gener som möjligt”/ecobiologicals och har faktiskt lyckats i sådan måtto att vissa kryddor visat sig påverka mer än hälften av generna som är involverade i inflammation – ca 700 stycken. Övriga skillnader mellan biologicals och ecobiologicals framgår av nedanstående bild.

Bild 1. Jämförelse mellan biologiska läkemedel och anti-inflammatoriska plantor s.k. ecobiologicals.

Jag insåg tidigt att gurkmeja har omfattande anti-inflammatoriska effekter, något som särskilt asiater använt sig av i tusentals år, till en början för att förhindra snabb förruttnelse av mat, speciellt i varmare klimat, men senare också för att förstärka och bevara hälsan. Till skillnad från biologiska läkemedel som är gjorda att bara tysta en gen i taget, så tystar alltså gurkmeja huvudparten av aktiva gener och har speciellt omfattande effekter mot inflammations-starka gener som COX 2 och NF-КB. Starka kliniska effekter har rapporterats både vid djurförsök och kliniska studier på människa, vilket jag f.ö. omfattande skrivit om (1-8). Effekterna åstadkommes av olika antioxidanter men speciellt av en familj kallad curcumenoider. Mer än 100 curkumenoider har identifierats varav uppåt ett tjugotal finns i gurkmeja, med huvudantioxidanten curcumin som dominerande. Det har med åren visat sig att ”alla” behövs mer eller mindre för att erhålla största möjliga effektivitet. Zlatan kan inte ensam göra mål och vinna matchen – han behöver tio medspelare – så är det också i curcumenoidernas värld.

”Champions league” av antioxidanter

Olika substansers förmåga att hålla tillbaka/strypa inflammation definieras som s.k. antioxidativt index. Detta beräknas som ett index kallat ORAC värde – Oxygen Radical Absorbance Capacity. Dessa värden har tagits fram på ”laboratoriebänken” och dessa värden måste tolkas med stor försiktighet eftersom de ofta vid studier inte gett förväntade kliniska effekter. Detta beror ofta på uteblivet eller starkt begränsat upptag i t.ex. tarmen. Detta har visat sig kunna motverkas/förbättras genom tillsats av fett – många antioxidanter är fettlösliga eller genomblödningsstimulerande åtgärder som tillsats av chilipeppar. Se vidare nedan.

Bild 2. ”Champions league” av antioxidanter.

Bild 2 förtecknar de plantprodukter som hittills visat sig ha de allra högsta ORAC-värdena. Drottningen är kryddnejlika rätt följt av SUMAC-kli, en citronsmakande produkt som vi personligen använder i bl.a. smoothies eller vid brödbakning. Sorghum/durra är en favorit – se fig 3 – vid brödbakning och acaibär och andra bär liksom kakao användes mest till att mixa med frusen avokado eller frusen grön omogen banan till glass och efterrätter. De jag valt ut för min komposition av antiflammatorisk cocktail/shot är förutom gurkmeja (turmeric), ceylonkanel (får inte förväxlas med det som i affärerna säljs som kanel) och, av andra skäl – se nedan – chilipeppar (ORAC 19,671 μ mol).

Fig 3. Sorghum/durra – en mycket intressant säd med överlägset bättre hälsoegenskaper än traditionella sädesslag som är helt förstörda av växtförädling.

Här följer en redogörelse för dess egenskaper:

Gurkmeja

Gurkmeja påverkar inte mindre än cirka 700 gener, vilket är unikt. Drygt 5 % av gurkmejapulvret är curcumenoider. Men det innehåller också andra viktiga antioxidanter och är dessutom mycket rikt på fiber, olika vitaminer och mineraler och t.o.m. omega-3 fett. Enligt en bok utgiven av NIH – Amerikanska statens National Institute of Health (9) – så ger regelbunden tillförsel av gurkmeja betydande positiva kliniska effekter både på djur och människa inte minst vid olika typer av cancer, skyddar och fördröjer utveckling av diverse neurologiska sjukdomar inklusive både Alzheimer och depression, och skyddar mot diabetes och diverse hjärt-kärl- och njursjukdomar. Gurkmeja förbättrar regeneration och läkning särskilt vid diverse led- och skelettsjukdomar. Gurkmejans anti-infektiösa effekter (10) kan förväntas hämma HIV och t.ex. influensa och kanske Ebola.

Kryddnejlika

Kryddnejlika är antioxidanternas drottning och uppvisar det högsta ORAC-värde som någonsin uppmätts. Kryddnejlika är speciellt känt för sitt rika innehåll av oljor (bild 4), vilket är betydelsefullt eftersom det kan bidra till ökat upptag av t.ex. curcumenoiderna, en process som är mycket i behov av det. Gurkmeja är också rikt på nyttiga mineraler som kalium, mangan, järn, selenium och magnesium men också på diverse nyttiga vitaminer som vitamin A, betakaroten, vitamin C, vitamin-K, vitamin-B6 (pyridoxine) och vitamin B (thiamin),

Bild 4. Förteckning över oljor i kryddnejlika.

Särskilt den essentiella oljan euginaol tillskrivs omfattande hälsobefrämjande egenskaper. Att den kallas essentiell betyder att vår kropp inte kan tillverka den utan själv behöver få den tillförd utifrån. Euginol har omfattande antiseptiska och smärtlindrande egenskaper och har därför använts mycket inom t.ex. tandvården men också inom led- och muskelsjukvården. Kryddnejlika tillskrivs förmåga att påskynda tarmens transportförmåga av föda/tarmmotoriken och öka enzymaktivitet och matsmältningen i våra tarmar. Kryddnejlika använts speciellt ofta, gärna tillsammans med gurkmeja, men också chilipeppar och ingefära till marinering av och såser till kyckling, fisk och kött.

Ceylonkanel

Ceylon får inte förväxlas men den kanel som säljs i våra affärer under namnet kanel – det är en fuskkanel, ofta kallad Cassiakanel/Saigonkanel. Skillnader i egenskaper mellan dessa är omfattande – se bild 4. Bland annat så innehåller Ceylon-kanelen nästan 20 gånger mer antioxidanter än Saigonkanelen. Viktigt är också att Ceyonkanel inte innehåller det gift som finns i Saigonkanelen och begränsar dess användning – se bild 5.

Bild 5. Jämförelse egenskaper hos Ceylonkanel jämfört med Cassiakanel/Saigonkanel/fuskkanel!

Ceylonkanel (Cinnamon zeylanicum) är känt för sina anti-diabetes, antiseptiska och anti-inflammatoriska egenskaper. Regelbunden tillförsel av Ceylonkanel har visat sig signifikant sänka blodsocker, blodfett och kroppsvikt och därmed utgöra ett effektivt redskap för bekämpning av metabolt syndrom och dess konsekvenser.

Chili/cayennepulver

Chillipeppar är vald för dess unika egenskaper att signifikant kunna öka genomblödningen av kroppens alla organ, vilket bl.a. innebär möjligheter till ökat upptag av antioxidanter och nutrienter i tarmen, och då särskilt viktiga gurkmeja/curkumenoider. Ökad genomblödning/hyperemi bidrar också till kraftigt ökad förmåga till regeneration och läkning, särskilt av bensår och dylikt. Tillförsel av cayennepeppar medför också minskad risk för att organ som t.ex. fötter och ben behöver amputeras, vilket tyvärr ibland sker vid svårkontrollerad diabetes. Cayennepeppar tillskrivs också andra väsentliga egenskaper som att kunna höja smärtgränsen. Egenskapen att kunna höja smärtgräns och öka genomblödning minskar risken till blodproppsbildning och motverkar täppthet i organ t.ex. i näsa och andningsorgan. Det har faktiskt rapporterats goda effekter vid huvudvärk som migrän (11) och ledvärk (12). Cayennepeppar uppges också öka möjligheterna till s.k. detox, öka sekretionen av saliv, magsaft, liksom andra matsmältningsvätskor och därigenom positivt kunna bidra till matsmältningen. Ökad genomblödning minskar också ganska radikalt besvären vid tillstånd som dålig lungfunktion (KOL), kronisk njursjukdom (dislyspatienter) och bukspottkörtelfunktion (diabetes, kronisk bukspottkörtelinflammation).

Dosering

Den traditionella doseringen av gurkmeja har genom årtusenden varit omkring en rågad matsked gurkmejapulver om man tillför enbart gurkmeja, men kan säkert om den blandas med andra kryddor dras ner till omkring rågad tesked. En lämplig dos av Ceylonkanel är en rågad tesked, men betydande kliniska effekter rapporteras också med betydligt lägre dos. När det gäller kryddnejlika och speciellt chilipeppar så är faktiskt för de som tål det en dos ”så stor som möjligt” att rekommendera, men minst en rejäl knivsudd/en fjärdedels tesked. Blandningen kan intas på många sätt t.ex. strös på mat – ofta s.k. müsli – eller som blivit populärt blandas med juice i en s.k. shot.

Välkommen att öka din GYNNA HÄLSA-arsenal, som naturligtvis skall åtföljas av andra viktiga åtgärder.

www.bengmark.se

Referenser:

•Bengmark S. Curcumin: an atoxic antioxidant and natural NF-κB, COX-2, LOX and iNOS inhibitor – a shield against acute and chronic diseases. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2006;30:45-51

•Bengmark S. Den bioekologiska medicinen har kommit för att stanna. Läkartidningen 2005,102,

•Bengmark S. Plant-derived Health-Effects of Turmeric and Curcumenoids. Kuwait Medical Journal 2006; 38: 267-275

•Bengmark S. Control of systemic inflammation and chronic disease – the use of turmeric and curcumenoids. In Nutrigenomics and proteonomics in health and disease. Food factors and gene interaction. Edited  by Y Mine, K Miyashita, F Shahidi, Wiley-Blackwell 2009

•Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: The effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009 May-Jun;24(3):273-81.

•Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: the effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009;24:273-281.

•Seehofer D et al. Inhibitory effect of curcumin on early liver regeneration following partial hepatectomy in rats. J Surg Res. 2009;155:195-200.

•Seehofer D et al. Synergistic effect of erythropoietin but not G-CSF in combination with curcumin on impaired liver regeneration in rats. Langenbecks Arch Surg. 2008;393:325-332

•Prasad S, Aggarwal BB. Turmeric, the Golden Spice, Chapter 13 in Benzie FF, Wachtel-Galor S.  Herbal Medicine: Biomolecular and Clinical Aspects, Second Edition CRC Press 2011.

•http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2015/05/04/curcumin-turmeric-benefits.aspx?e_cid=20150504Z2_DNL_B_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20150504Z2_DNL_B&et_cid=DM75570&et_rid=939471680

•Anand KS, Dhikav V. Migraine relieved by chilis. Headache. 2012;52:1041.

•Sarwa KK et al. Topical Analgesic Nanolipid Vesicles Formulation of Capsaicinoids Extract of Bhut Jolokia (Capsicum chinense Jacq): Pharmacodynamic Evaluation in Rat Models and Acceptability studies in Human Volunteers. Curr Drug Deliv. 2016;13:1325-1338.

IBS – världens vanligaste sjukdom?

Irritable bowel syndrome (IBS) är i stor utsträckning en medelålderns sjukdom. Man räknar med att var fjärde i arbetsför ålder i Västerlandet lider av den – två tredjedelar är kvinnor och en tredjedel män – dessutom drabbas kvinnorna hårdare än män. Av de som drabbas har ca 40% en mildare form av IBS, 35% drabbas av en mer moderat/ fortfarande ganska tolererbar form av IBS, men 25% – var fjärde vuxen – lider av en svår och ytterst handikappande form av sjukdomen. Inte mindre än ca 12 procent av primärvårdens patienter uppges i USA vara patienter som lider av besvär som relaterar till IBS, vilket beräknas leda till mellan 2.5 och 3.5 miljoner läkarbesök, enbart i USA. Det överskuggande problemet är att ingen läkare skall ställa diagnosen utan att först ha uteslutit andra och allvarligare diagnoser som cancer i något av bukhålans ”många” organ.

IBS belastar samhället med stora kostnader och den enskilde med mycket lidande.

IBS-patienterna borde kunna diagnostiseras omedelbart men så är inte fallet – det rapporteras i snitt fem läkarbesök innan man tar till diagnosen IBS. De som lider av IBS konsumerar dubbelt så många sjukdagar jämfört med genomsnittet av sjukskrivna. Dessutom vet man att många med IBS är så drabbade att de tvingats till att arbeta deltjänst oftare än vad som genomsnittligt är vanligt. Det har beräknats att kosta det amerikanska samhället inte mindre än 21 miljarder dollar, och detta bara för frånvaro från arbetet.

Kvinnor drabbas också speciellt hårt därför att de också alltför ofta blir föremål för onödiga kirurgiska ingrepp som borttagande av livmoder och äggstockar, men också borttagande av blindtarm i en strävan att få kontroll på dessa tarmbesvär. Ofta har man också utsatts för helt onödiga antibiotika-kurer, allt i hopp om att åtminstone tillfälligt få kontroll på besvären och – konstigt nog – tycks det ibland ha hjälpt.

Symptom på IBS varierar stort.

Grundläggande besvär vid IBS är förstås ”ont i i magen”, besvär som inte sällan blir värre när man ätit och ofta bättre under en stund ”efter att man bajsat”. Förstoppning och/eller diarré dominerar och inte sällan växlar det mellan dessa två tillstånd. Bajsandet följer inga schema utan är ytterst oregelbundet. Besvären kommer och går och är ofta borta i perioder. Uppspändhet, gasbildning, buller och körningar hör också till bilden. Konsistensen på bajset växlar från dag till dag mellan att vara hård och lös, ofta kommer en hård klump först och efterföljs av diarréliknande bajs – ofta känner man sig heller aldrig ”riktigt färdig” utan besöker toaletten upprepade gånger liksom att man torkar och torkar sig upprepat.

Vad göra?

IBS går inte sällan parallellt med andra tillstånd som känslighet för laktos men också gluten. I det förgångna har därför laktosfri och/eller glutenfri kost inte sällan medfört viss lindring. På senare år har dock identifierats ett samband mellan bristande förmåga att smälta speciellt svårsmälta fibrer som kallas fruktaner, ett samlingsbegrepp för diverse svårsmälta plantfibrer av monosacharid, oligosacharid eller polysacharid-natur. Man har därför tagit fram en lista på hundratals livsmedel som man rekommenderar bör undvikas – en lista som fått namnet Fodmap. Tyvärr så ger en strikt tillämpning av ”Fodmap”-reducerad kost inte lindring hos alla – ca 25% uppvisar fortsatta besvär, faktiskt.

Fodmap listan är på inget sätt komplett – en lång rad andra plantor är också rika på fruktaner inkl sädesslagen vete, råg och korn liksom också potatis och alla dessa:

Mat med höga värden av FODMAPs

Fruktos: Äpple, päron, persika, mango, vattenmelon, konserverad frukt, torkad frukt, honung, juice.

Fruktaner-och eller galakaner: Vete och råg i större mängder (bröd, pasta, kex). Broccoli, brysselkål, vitkål, lök, vitlök, ärter, baljväxter.

Polyoler(sockeralkoholer): Äpple, aprikos, körsbär, nektarin,
plommon, avokado, champinjon, blomkål. Sötningsmedel ex: sorbitol, mannitol, xylitol.

Laktos: Mjölk, yoghurt, färskost.

Många av de ”förbjudna” grönsakerna har genom åren beskrivits som särskilt nyttiga – de gäller inte minst de mest fruktan-rika som banan (speciellt omogen), lök, vitlök och också jordärtskocka. Bananen är rik på diverse olika hälsofibrer, nutrienter och mineraler, ger snabb mättnadskänsla och rapporteras bidra till viktminskning och kontroll av diverse kroniska sjukdomar. Samma erfarenhet rapporteras vid frekvent konsumtion av t.ex. jordärtskocka som i studier visat sig bidra till att hålla diverse kroniska sjukdomar borta.

Lösningen heter Synbiotics.

Att smälta/bryta ner fruktaner klarar bara en handfull av tarmens bakterier och mycket talar för att dagens Västerlänningar aldrig koloniserats med dessa ”specialister” eller så har de tidigt förlorat dem på grund att de gjort dem ”arbetslösa/kostlösa” – man har helt enkelt inte ätit fruktanrik kost – så illa är det nog ofta.

Lösningen presenterades redan 1994 av forskare vid ett jordbruksforskningsinstitut i Braunschweig i Tyskland; Marina Müller och Dorothee Lier. De sysslade med forskning med anknytning till ensilering. Bristande nedbrytning/dekomposition av fruktaner är också ett bekymmer vid långtidsförvaring av djurfoder, något som jag inte visste. Müller och Lier testade inte mindre än 712 stammar av laktobaciller, alla återvunna från plantor, mest gräs.

Läs och häpna: Bara 16 av dessa laktobacill-stammar kunde bryta ner phlein, ett fruktan med inte mindre än 5 bindningar, och bara 8 kunde bryta ner inulin – det kanske mest kända och idag använda prebiotikumet.  Dessa mjölksyrebakterier identifierades som Lactobacillus paracasei subsp. paracasei, Lact. plantarum, Lact. brevis and Pediococcus pentosaceus – tre av dem fast inte desamma stammarna ingår i mitt Synbiotic 2000. Alla stammar av Lact. paracasei subsp. Paracasei som prövades, visade sig ha förmåga att smälta fruktaner. Andra mjölksyrebakterie-stammar hade det litet svårare. De flesta andra som prövades utom två stammar av Lact plantarum hade svårare att smälta inulin än phlein.

Saknas idag hos stora delar av mänskligheten.

Vår bakterieflora tunnas långsamt ut och denna utarmning fortgår också idag. Att så är fallet har vi nu vetat i snart fyrtio år utan att göra något nämnvärt åt det. Det hade visats redan 1983 av en mycket framstående Amerikansk mikrobiologi-forskare, Steven Finegold, och kunde senare konfirmeras av mina kollegor i laget kring det som skulle bli Probi, vilket vi började med i slutet av 1990-talet.

Det stod tidigt klart att det var just de fruktanfermenterande laktobacillerna: Lb plantarum och Lp paracasei, som drabbats hårdast av utarmningen av ”bakterieorganet”. Det var ingen slump att det blev en lab plantarum stam som blev Probis paradbakterie, vilket den är också idag och kom att bli den bakterie kring vilken man byggde hälsodrycken ProViva.

Men jag ville gå personligen vidare, vilket dåvarande struktur av Probi inte möjliggjorde. Framför allt ville jag söka nya laktobaciller, inte i människans utarmade tarm, utan i Naturen precis som Müller och Lier gjort. Det var genom detta ”nya synsätt” som vi så småningom fann flera laktobaciller med oväntat starka immunfunktioner,  varav tre kom att ingå i min forskningskomposition: Synbiotic 2000.

Jag drevs också av ytterligare en ambition, nämligen att tillföra nyttiga fibrer till de valda laktobacillerna – prebiotika – att använda som ”reskost” på färden ned till den slutliga ”arbetsplatsen” – grovtarmen. Vi valde att tillsätta fyra fibrer kända från den vetenskapliga litteraturen för sina magiska effekter, varav ett valt fiber blev ett fruktan – inulin.  Idag är kombinationen av pre- och probiotika – numera kallad synbiotika –välkänd för sina starka hälsoeffekter.

Liksom att de bakterier som Müller och Lier fann hade unika fruktansmältande egenskaper väletablerade som probiotika – de ingår t.ex. i Synbiotics.

Slutord:

Jag har tvekat att skriva denna krönika. Det känns förnedrande att jag inte lyckats förankra kunskap och forskning som jag burit på allt för länge. Det beror delvis på det faktum att mitt fokus varit mest inriktat på svårt sjuka i intensivvården – patienter med relation till mitt yrke – kirurgin. Också där har vi påvisat dramatiska effekter av Synbiotics, men inte lyckats förankra det i en medicinsk värld som är i det närmaste helt inriktad på att botemedlet skall vara ett kemikalium – inte hela plantor och absolut inte några bakterier.

Nu börjar den tillämpa att att man skall hålla plantor borta – ”Fodmap” för att må bra – men ännu så länge så ingår att ”äta massor med plantor” knappast i terapiarsenalen.

Mitt råd är: ”kasta Fodmap-pappren i tunnan” – det är det enda de förtjänar. Sök med ljus och lykta efter de fruktanbakterier som Du förlorat – de finns runt om Dig överallt på växande plantor – de är där för att skydda och ge näring till den planta som bär dem. I väntar på att Du finner dem är Du välkommen att använda de som finns i Synbiotic.

Hur mycket Du behöver ta dagligen är individuellt – Du får pröva Dig fram. Framför allt – hav tålamod, det kan många månader.

Vill Du läsa mer om bakterier så är Du välkommen att läsa mina tidigare krönikor. Här finns en förteckning: http://bengmark.com/foodpharmacy-kronikor/

En information vill jag lägga till:

Feta människor saknar nästan helt fruktanfermenterande paracasei och plantarum – kan det ha samband? Fruktanmat behöver vi – det bidrar till att vi äter mindre? Fruktanmat är mindre fettgivande? Det förekommer ofta fetma parallellt med IBS. Och – IBS drabbar oftare kvinnor än män. Jag vet inte svaret – i vart fall är det värt att fundera över.

I vart fall har jag fått mycket inspiration från två kvinnor, Marina Müller och Dorothee Lier, jag tycker de är värda ETT LITET NOBELPRIS – de kom upp med något som kan vara nyckeln till en av jordens verkliga gissel – IBS.

Förteckning över filmade presentationer

2016 Välj hälsa 1. https://vimeopro.com/sbmediaproduktion/sig-bengmark/video/154049359 31 min.

2016 Välj hälsa 2. https://vimeopro.com/sbmediaproduktion/sig-bengmark/video/154280644 61 min.

2015 Att välja hälsa del 1.  https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk&index=1&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF 32 min.

2015 Att välja hälsa 2. https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&index=2&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF 39 min.

2015 Att välja hälsa 3. https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF&index=3  37 min.

2015 Att välja hälsa 4. https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF&index=4 28 min.

2013 Mat som ger hälsa 1. https://www.youtube.com/watch?v=DQ8ltxMxFtU 37 min.

2013 Mat som ger hälsa 2. https://www.youtube.com/watch?v=r_9cM4bX16o 49 min.

2013 Mat som ger hälsa 3. https://www.youtube.com/watch?v=SjvH67UJG0o  49 min.

2013 Mat som ger hälsa 4. https://www.youtube.com/watch?v=Ep3uE2-_-Ck  59 min.

2012 Dom vita gifterna. Blir barn sjuka av socker, mjöl och mjölk? TV4 Efter tio https://www.youtube.com/watch?v=6M7LTutIh-U

2011 Ät för livet. Ät för livet http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 Hälsa är inte gratis http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 A mother of disease http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 Obesity – a metabolic disorder http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 Hormonal Environmental disruptors. http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2010 Ät för livet del 1. https://www.youtube.com/watch?v=Z8ibMm4g6hc 58 min.

2010 Ät för livet del  2. https://www.youtube.com/watch?v=F872uRfl_sk 48 min.

2010 Ät för livet del 3. https://www.youtube.com/watch?v=rCLRYybx18Q 59 min.

 

 

 

 

 

 

 

 

Var rädd om dina skyddsbakterier

Artikel av Stig Bengmark i Näringsmedicinsk tidskrift, nr 2, 2017.

Vår kropp är faktiskt ”nedlusad” med mikroorganismer,
mest bakterier och de finns överallt: på huden,
i håret, i vagina, i magtarmkanalen, i andningsvägarna
och så vidare – utan dem vore livet miserabelt –
de har nämligen ytterst viktiga funktioner för vår
hälsa och vårt välmående.

Läs hela artikeln här: Var rädd om Dina Skyddsbakterier

Graviditet, amning, livsstil.

Varje havande kvinna kan ge sitt barn en betydande bonus i livet genom att leva extra hälsosamt under graviditet och under amningsperioden och också genom att amma extra länge – långt efter att barnet börjat äta. Bröstmjölk är något helt unikt. Mänsklig mjölk innehåller nämligen ett slags hälsogivande fibrer – oligosacharider – som ingen lyckats syntetisera och som inte heller finns i mjölk från andra djur, samt specifika laktobaciller som barnet gärna tar till sig och bär med sig för resten av livet.  

Vår västerländska livsstil har medfört betydande negativa hälsokonsekvenser för oss alla och inte minst för våra barn. Den medför hos de flesta av oss en betydligt reducerad och dåligt fungerande tarmflora, som resulterar i en kronisk inflammation med åtföljande kroniska sjukdomar, och som ofta resulterar i en för tidig död. Ett exempel på hur människosläktets förändring är att könsmognaden hos både pojkar och flickor numera inträffar dramatiskt tidigare och detta med alla dess både fysiskt och psykiskt negativa konsekvenser.

Som professorerna Jan Milsom (gynekolog) vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg och Ola Söder (barnendokrinolog) på Karolinska i Stockholm påpekar så inträffade mensdebuten hos unga flickor fram till mitten av 1800-talet först vid 17 års ålder – det är sannolikt vad som är ur biologisk och genetisk synpunkt vad som är rätt för människosläktet – homo sapiens. Sedan 1850 och övergången till industritillverkad och kalorikondenserad mat, så har emellertid åldern för mensdebut radikalt sjunkit för att nu vara under 12 år – och inte sällan vid 10-årsåldern.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-23-44

Det var först i mitten på 1800-talet som vi dramatiskt började ändra våra matvanor och gå över till processad föda. 1850 var medelintaget av t.ex. socker ½ kg per person och år – idag är det mellan 40 och 50 kg per person och år d.v.s. 20000 – 25000 kalorier per år. Sedan dess har också vårt intag av djurfett i form av kött och fläsk fördubblats och intaget av mejerivaror har faktiskt ökat mellan 25 och 50 gånger, samtidigt som intag av plantföda och nyttiga fettsyror som omega-3 har sjunkit dramatiskt.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-24-01

Dagens mödrar blir allt fetare och fetare och föder allt större och större bäbisar. Barnläkaren Gunnar Meeuwisse, då i Lund och senare Karlskrona, berättade en gång för mig att man under de senaste hundra åren tvingats räkna upp vad som anses som normal födelsevikt inte mindre än fyra gånger – födelsevikten bestämmer man som medelvikt och spridning på vikten av ”alla” nyfödda det året. Det kallar man ”normal födelsevikt”, men det är naturligtvis grovt missvisande. Man har rapporterat att antalet feta barnaföderskor i Sverige i slutet av 1900-talet fördubblades på bara tio år, och har sedan dess fortsatt att öka i samma takt.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-24-37”Fig 1” från Mattsson LÅ, Ladfors L. Läkartidningen 2003;100:3959-3961. – http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/27625.pdf


Feta mödrar har omfattande kronisk inflammation och föder feta barn

Den rekommenderade viktuppgången under graviditet skall hålla sig under 15 kg och helst vara lägre. Men det tycks bli allt sällsyntare. Läs gärna t.ex. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/30/bebis.html och http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/17/baby.html

Nästan 75 procent av alla feta kvinnor anger graviditet som utlösande faktor till deras sedan permanenta övervikt. Många kvinnor tycks ta graviditeten som intäkt för att de kan och skall (passa på att) äta betydligt mer än vanligt – ”äta för två” är ett uttryck som ofta hörs. Faktorer som tycks påverka viktökningen mest är låg utbildning/låg inkomst, hereditet, etnicitet och typ av sysselsättning (Mattsson LÅ, Ladfors L. Läkartidningen 2003;100:3959-3961) http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/27625.pdf

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-25-05”Fig 2” från Mattsson LÅ, Ladfors L. Läkartidningen 2003;100:3959-3961. http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/27625.pdf

I Storbritannien och Nordamerika – sannolikt också i Sydamerika – föds mycket större bäbisar – de väger inte sällan 8-10 kg. Den högsta födelsevikt som registrerats kommer från Kanada – en bäbis vägde 12.5 kg och den saknade i det närmaste helt immunförsvar och dog inom 24 timmar. Man vet med säkerhet att feta gravida kvinnor har ett högt inflammatoriskt tryck som denna bild visar. Det manifesterar sig i frisättning av en mångfald pro-inflammatoriska faktorer som också drabbar och faktiskt ”stressar” fostret, trots att det synbarligen ligger så skyddat i mammas mage.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-26-41http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1038/oby.2010.215/full 

Detta medför att feta kvinnor får en helt annorlunda tarmflora, ett mycket försämrat immunsystem och en dålig ämnesomsättning.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-27-21
http://www.futuremedicine.com/doi/pdf/10.2217/fmb.11.142 


Med stora bäbisar följer ökat antal kejsarsnitt och ökad frekvens av förlossningsskador

Hos kvinnor med högt BMI ökar behovet av operativa förlossningar, och komplikationsfrekvensen hos dessa kvinnor är förhöjd vid såväl operativa som normala förlossningar. För fostret ökar risken för fosterdöd, missbildningar och makrosomi (födelsevikt > 4500 gram). Av oförklarlig anledning så har mödrar med en annan autoimmun sjukdom, celiaki, liknande graviditetsproblem men de föder istället barn med undervikt. En nyligen publicerad svensk studie fann att fetma, planerat kejsarsnitt och upprepade urinvägsinfektioner under graviditeten hade samband med ökad risk för att barnet senare i livet skulle utveckla celiaki – en process som inte var lika vanlig hos mammor med högre ålder och med högre inkomst (Namatovu F et al. BMC Pediatr. 2016;16:77) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4897811/pdf/12887_2016_Article_613.pdf

Kvinnor med celiaki utgör en speciell riskgrupp. En nyligen publicerad studie från USA rapporterar att dessa kvinnor har en signifikant ökad risk att utveckla obstetriska komplikationer – förkortad graviditetsperiod/högre frekvens av för tidigt födsel, dålig fostertillväxt, högre frekvens av dödföddhet, och ofta barn med låg födelsevikt. Man påpekar speciellt att det är viktigt ”att dessa kvinnor följs upp noggrant” och övervakar att de håller en mycket strikt diet. (Saccone G et al Am J Obstet Gynecol. 2016;214:225-234. http://ac.els-cdn.com/S0002937815011941/1-s2.0-S0002937815011941-main.pdf?_tid=36237b5c-9911-11e6-8b9c-00000aacb361&acdnat=1477221168_e93cb20758f50d5c62314450a382e27c 


Påverkar barnets hälsa hela livet

Hur mamma lever före och under graviditeten liksom under amningstiden har en stor inverkan på barnets hälsa, inte bara under barnaåren utan hela livet ut. Det är främst under de senaste månaderna av graviditeten, men också till viss del amningsperioden, som barnets immunsystem anläggs och fin-kalibreras – mammas livsstil spelar en avgörande betydelse för kvaliteten på detta och barnets hälsa genom hela livet. Det är faktiskt inte bara fråga om att avstå från alkohol och tobak – här krävs för optimalt resultat betydligt större insatser – säkert ett leverne likt det jag beskriver i mina TOLV BUDORD (http://bengmark.com/halsa-tolv-budord/).

Det var den engelske pediatrikprofessorn David JP Barker, som i början på 1990-talet gjorde iakttagelsen att kroniska sjukdomar senare i livet som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer inte bra uppstår genom samverkan av livsstil när man är vuxen och genetisk benägenhet utan att också miljön i livmodern och mammas kropp spelade en betydelsefull roll. Han rapporterade att “Även korta perioder av ”påfrestningar” på fostret i livmodern kunde permanent förändra/försämra/omprogrammera barnets immunsystem och leda till permanenta förändringar i t.ex. blodtryck, kolesterol-metabolism, insulin-svar vid tillförsel av socker liksom i en rad andra metabola, endokrina och immuna parametrar”. (The thrifty epigenotype hypothesis: Barker, D.J.P. Maternal Nutrition, Fetal Nutrition, and Disease in Later Life”. Nutrition, 1992;13:807-813, Curr Opin Nephrol Hypertens 1997; 6:106-110)

Senare studier har bekräftat Barkers iakttagelser. Man har också beräknat att detta inflytande motsvarar cirka 25 procent medan cirka 70 procent är avhängt av individens livsstil som vuxen.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-27-30

Bland viktiga iakttagelser som gjorts på senare på senare år skall också nämnas en norsk studie som beskriver hur barn med hög födelsevikt har benägenhet att utveckla immun-sjukdomar som typ 1 diabetes dubbelt så ofta som normalviktiga. (Stene LC et al BMJ. 2001 Apr 14; 322(7291): 889–892). http://www.bmj.com/content/bmj/323/7309/369.full.pdf  

Med stor säkerhet gäller det också åtskilliga andra allvarliga sjukdomar.


Allergi, ADHD och Asperger

Dessa sjukdomar hör till de som förknippas med modern livsstil i samband med graviditet och amning. De finska forskarna Erika Isolauri och Seppo Salminen med medarbetare rapporterade 2003 en studie som visade hur de genom att tillföra laktobaciller till modern under hennes sista graviditetsmånader och till barnet under dess första 6 levnadsmånader, kunde i det närmaste halvera allergiförekomsten hos barn – som skulle födas i speciellt allergibenägna familjer.

De återkom med en ny studie när barnen nått pubertetsåldern och denna studie visade faktiskt att de med denna enkla behandling lyckats helt hålla borta både ADHD och Aspergers sjukdom, medan de barn som inte fått tillgång till denna behandling utvecklat dessa sjukdomar i inte mindre än 17 procent.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-27-37http://www.nature.com/pr/journal/v77/n6/pdf/pr201551a.pdf    

Eftersom jag i många år arbetat med min synbiotika och väl känner dess fantastiska anti-inflammatoriska egenskaper, så önskar jag att alla blivande mammor skall få tillgång till Synbiotics åtminstone under moderns sista graviditets-månader och under de första levnadsmånaderna genom att mamman smörjer in bröstvårtorna både före och efter amning och gärna också ge litet extra Synbiotics till den nyfödde.

Jag önskar också att de gör allt för förbättra sin livsstil. Om de inte orkar helt följa de TOLV BUDORDEN så kan de åtminstone försöka äta mycket grönt och, helst rått, och därtill gärna avstår, förutom från alkohol och rökning, från mat med erkänt fetma-givande egenskaper som: de tre fetmagivande P-na (pasta, pizza, pastries – wienerbröd och för den delen också kakor), smör, ost och helst också mjölk, chips, saltade nötter, snabbmat och läsk, sylter och marmelader, kokta varma rotfrukter som potatis, men inte de som tillåtits kallna, ko- och griskött och tomatketchup. 

Lycka till ALLA MAMMOR med era insatser för ert barns och egen hälsa. Glöm inte också att motionera och avstå från att stressa.

 

feed the body, nourish the soul