IBS – världens vanligaste sjukdom?

Irritable bowel syndrome (IBS) är i stor utsträckning en medelålderns sjukdom. Man räknar med att var fjärde i arbetsför ålder i Västerlandet lider av den – två tredjedelar är kvinnor och en tredjedel män – dessutom drabbas kvinnorna hårdare än män. Av de som drabbas har ca 40% en mildare form av IBS, 35% drabbas av en mer moderat/ fortfarande ganska tolererbar form av IBS, men 25% – var fjärde vuxen – lider av en svår och ytterst handikappande form av sjukdomen. Inte mindre än ca 12 procent av primärvårdens patienter uppges i USA vara patienter som lider av besvär som relaterar till IBS, vilket beräknas leda till mellan 2.5 och 3.5 miljoner läkarbesök, enbart i USA. Det överskuggande problemet är att ingen läkare skall ställa diagnosen utan att först ha uteslutit andra och allvarligare diagnoser som cancer i något av bukhålans ”många” organ.

IBS belastar samhället med stora kostnader och den enskilde med mycket lidande.

IBS-patienterna borde kunna diagnostiseras omedelbart men så är inte fallet – det rapporteras i snitt fem läkarbesök innan man tar till diagnosen IBS. De som lider av IBS konsumerar dubbelt så många sjukdagar jämfört med genomsnittet av sjukskrivna. Dessutom vet man att många med IBS är så drabbade att de tvingats till att arbeta deltjänst oftare än vad som genomsnittligt är vanligt. Det har beräknats att kosta det amerikanska samhället inte mindre än 21 miljarder dollar, och detta bara för frånvaro från arbetet.

Kvinnor drabbas också speciellt hårt därför att de också alltför ofta blir föremål för onödiga kirurgiska ingrepp som borttagande av livmoder och äggstockar, men också borttagande av blindtarm i en strävan att få kontroll på dessa tarmbesvär. Ofta har man också utsatts för helt onödiga antibiotika-kurer, allt i hopp om att åtminstone tillfälligt få kontroll på besvären och – konstigt nog – tycks det ibland ha hjälpt.

Symptom på IBS varierar stort.

Grundläggande besvär vid IBS är förstås ”ont i i magen”, besvär som inte sällan blir värre när man ätit och ofta bättre under en stund ”efter att man bajsat”. Förstoppning och/eller diarré dominerar och inte sällan växlar det mellan dessa två tillstånd. Bajsandet följer inga schema utan är ytterst oregelbundet. Besvären kommer och går och är ofta borta i perioder. Uppspändhet, gasbildning, buller och körningar hör också till bilden. Konsistensen på bajset växlar från dag till dag mellan att vara hård och lös, ofta kommer en hård klump först och efterföljs av diarréliknande bajs – ofta känner man sig heller aldrig ”riktigt färdig” utan besöker toaletten upprepade gånger liksom att man torkar och torkar sig upprepat.

Vad göra?

IBS går inte sällan parallellt med andra tillstånd som känslighet för laktos men också gluten. I det förgångna har därför laktosfri och/eller glutenfri kost inte sällan medfört viss lindring. På senare år har dock identifierats ett samband mellan bristande förmåga att smälta speciellt svårsmälta fibrer som kallas fruktaner, ett samlingsbegrepp för diverse svårsmälta plantfibrer av monosacharid, oligosacharid eller polysacharid-natur. Man har därför tagit fram en lista på hundratals livsmedel som man rekommenderar bör undvikas – en lista som fått namnet Fodmap. Tyvärr så ger en strikt tillämpning av ”Fodmap”-reducerad kost inte lindring hos alla – ca 25% uppvisar fortsatta besvär, faktiskt.

Fodmap listan är på inget sätt komplett – en lång rad andra plantor är också rika på fruktaner inkl sädesslagen vete, råg och korn liksom också potatis och alla dessa:

Mat med höga värden av FODMAPs

Fruktos: Äpple, päron, persika, mango, vattenmelon, konserverad frukt, torkad frukt, honung, juice.

Fruktaner-och eller galakaner: Vete och råg i större mängder (bröd, pasta, kex). Broccoli, brysselkål, vitkål, lök, vitlök, ärter, baljväxter.

Polyoler(sockeralkoholer): Äpple, aprikos, körsbär, nektarin,
plommon, avokado, champinjon, blomkål. Sötningsmedel ex: sorbitol, mannitol, xylitol.

Laktos: Mjölk, yoghurt, färskost.

Många av de ”förbjudna” grönsakerna har genom åren beskrivits som särskilt nyttiga – de gäller inte minst de mest fruktan-rika som banan (speciellt omogen), lök, vitlök och också jordärtskocka. Bananen är rik på diverse olika hälsofibrer, nutrienter och mineraler, ger snabb mättnadskänsla och rapporteras bidra till viktminskning och kontroll av diverse kroniska sjukdomar. Samma erfarenhet rapporteras vid frekvent konsumtion av t.ex. jordärtskocka som i studier visat sig bidra till att hålla diverse kroniska sjukdomar borta.

Lösningen heter Synbiotics.

Att smälta/bryta ner fruktaner klarar bara en handfull av tarmens bakterier och mycket talar för att dagens Västerlänningar aldrig koloniserats med dessa ”specialister” eller så har de tidigt förlorat dem på grund att de gjort dem ”arbetslösa/kostlösa” – man har helt enkelt inte ätit fruktanrik kost – så illa är det nog ofta.

Lösningen presenterades redan 1994 av forskare vid ett jordbruksforskningsinstitut i Braunschweig i Tyskland; Marina Müller och Dorothee Lier. De sysslade med forskning med anknytning till ensilering. Bristande nedbrytning/dekomposition av fruktaner är också ett bekymmer vid långtidsförvaring av djurfoder, något som jag inte visste. Müller och Lier testade inte mindre än 712 stammar av laktobaciller, alla återvunna från plantor, mest gräs.

Läs och häpna: Bara 16 av dessa laktobacill-stammar kunde bryta ner phlein, ett fruktan med inte mindre än 5 bindningar, och bara 8 kunde bryta ner inulin – det kanske mest kända och idag använda prebiotikumet.  Dessa mjölksyrebakterier identifierades som Lactobacillus paracasei subsp. paracasei, Lact. plantarum, Lact. brevis and Pediococcus pentosaceus – tre av dem fast inte desamma stammarna ingår i mitt Synbiotic 2000. Alla stammar av Lact. paracasei subsp. Paracasei som prövades, visade sig ha förmåga att smälta fruktaner. Andra mjölksyrebakterie-stammar hade det litet svårare. De flesta andra som prövades utom två stammar av Lact plantarum hade svårare att smälta inulin än phlein.

Saknas idag hos stora delar av mänskligheten.

Vår bakterieflora tunnas långsamt ut och denna utarmning fortgår också idag. Att så är fallet har vi nu vetat i snart fyrtio år utan att göra något nämnvärt åt det. Det hade visats redan 1983 av en mycket framstående Amerikansk mikrobiologi-forskare, Steven Finegold, och kunde senare konfirmeras av mina kollegor i laget kring det som skulle bli Probi, vilket vi började med i slutet av 1990-talet.

Det stod tidigt klart att det var just de fruktanfermenterande laktobacillerna: Lb plantarum och Lp paracasei, som drabbats hårdast av utarmningen av ”bakterieorganet”. Det var ingen slump att det blev en lab plantarum stam som blev Probis paradbakterie, vilket den är också idag och kom att bli den bakterie kring vilken man byggde hälsodrycken ProViva.

Men jag ville gå personligen vidare, vilket dåvarande struktur av Probi inte möjliggjorde. Framför allt ville jag söka nya laktobaciller, inte i människans utarmade tarm, utan i Naturen precis som Müller och Lier gjort. Det var genom detta ”nya synsätt” som vi så småningom fann flera laktobaciller med oväntat starka immunfunktioner,  varav tre kom att ingå i min forskningskomposition: Synbiotic 2000.

Jag drevs också av ytterligare en ambition, nämligen att tillföra nyttiga fibrer till de valda laktobacillerna – prebiotika – att använda som ”reskost” på färden ned till den slutliga ”arbetsplatsen” – grovtarmen. Vi valde att tillsätta fyra fibrer kända från den vetenskapliga litteraturen för sina magiska effekter, varav ett valt fiber blev ett fruktan – inulin.  Idag är kombinationen av pre- och probiotika – numera kallad synbiotika –välkänd för sina starka hälsoeffekter.

Liksom att de bakterier som Müller och Lier fann hade unika fruktansmältande egenskaper väletablerade som probiotika – de ingår t.ex. i Synbiotics.

Slutord:

Jag har tvekat att skriva denna krönika. Det känns förnedrande att jag inte lyckats förankra kunskap och forskning som jag burit på allt för länge. Det beror delvis på det faktum att mitt fokus varit mest inriktat på svårt sjuka i intensivvården – patienter med relation till mitt yrke – kirurgin. Också där har vi påvisat dramatiska effekter av Synbiotics, men inte lyckats förankra det i en medicinsk värld som är i det närmaste helt inriktad på att botemedlet skall vara ett kemikalium – inte hela plantor och absolut inte några bakterier.

Nu börjar den tillämpa att att man skall hålla plantor borta – ”Fodmap” för att må bra – men ännu så länge så ingår att ”äta massor med plantor” knappast i terapiarsenalen.

Mitt råd är: ”kasta Fodmap-pappren i tunnan” – det är det enda de förtjänar. Sök med ljus och lykta efter de fruktanbakterier som Du förlorat – de finns runt om Dig överallt på växande plantor – de är där för att skydda och ge näring till den planta som bär dem. I väntar på att Du finner dem är Du välkommen att använda de som finns i Synbiotic.

Hur mycket Du behöver ta dagligen är individuellt – Du får pröva Dig fram. Framför allt – hav tålamod, det kan många månader.

Vill Du läsa mer om bakterier så är Du välkommen att läsa mina tidigare krönikor. Här finns en förteckning: http://bengmark.com/foodpharmacy-kronikor/

En information vill jag lägga till:

Feta människor saknar nästan helt fruktanfermenterande paracasei och plantarum – kan det ha samband? Fruktanmat behöver vi – det bidrar till att vi äter mindre? Fruktanmat är mindre fettgivande? Det förekommer ofta fetma parallellt med IBS. Och – IBS drabbar oftare kvinnor än män. Jag vet inte svaret – i vart fall är det värt att fundera över.

I vart fall har jag fått mycket inspiration från två kvinnor, Marina Müller och Dorothee Lier, jag tycker de är värda ETT LITET NOBELPRIS – de kom upp med något som kan vara nyckeln till en av jordens verkliga gissel – IBS.

Förteckning över filmade presentationer

2016 Välj hälsa 1. https://vimeopro.com/sbmediaproduktion/sig-bengmark/video/154049359 31 min.

2016 Välj hälsa 2. https://vimeopro.com/sbmediaproduktion/sig-bengmark/video/154280644 61 min.

2015 Att välja hälsa del 1.  https://www.youtube.com/watch?v=qvU6polPUzk&index=1&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF 32 min.

2015 Att välja hälsa 2. https://www.youtube.com/watch?v=GuhDJ6dRwh8&index=2&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF 39 min.

2015 Att välja hälsa 3. https://www.youtube.com/watch?v=nVqHAF7sycs&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF&index=3  37 min.

2015 Att välja hälsa 4. https://www.youtube.com/watch?v=cm2UiK2wZ58&list=PLtcyCF365BhMder9s0E4B_rWxmgFYU9wF&index=4 28 min.

2013 Mat som ger hälsa 1. https://www.youtube.com/watch?v=DQ8ltxMxFtU 37 min.

2013 Mat som ger hälsa 2. https://www.youtube.com/watch?v=r_9cM4bX16o 49 min.

2013 Mat som ger hälsa 3. https://www.youtube.com/watch?v=SjvH67UJG0o  49 min.

2013 Mat som ger hälsa 4. https://www.youtube.com/watch?v=Ep3uE2-_-Ck  59 min.

2012 Dom vita gifterna. Blir barn sjuka av socker, mjöl och mjölk? TV4 Efter tio https://www.youtube.com/watch?v=6M7LTutIh-U

2011 Ät för livet. Ät för livet http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 Hälsa är inte gratis http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 A mother of disease http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 Obesity – a metabolic disorder http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2011 Hormonal Environmental disruptors. http://atforlivet.media.fnf.nu/2/falkoping_2011-12-03

2010 Ät för livet del 1. https://www.youtube.com/watch?v=Z8ibMm4g6hc 58 min.

2010 Ät för livet del  2. https://www.youtube.com/watch?v=F872uRfl_sk 48 min.

2010 Ät för livet del 3. https://www.youtube.com/watch?v=rCLRYybx18Q 59 min.

 

 

 

 

 

 

 

 

Var rädd om dina skyddsbakterier

Artikel av Stig Bengmark i Näringsmedicinsk tidskrift, nr 2, 2017.

Vår kropp är faktiskt ”nedlusad” med mikroorganismer,
mest bakterier och de finns överallt: på huden,
i håret, i vagina, i magtarmkanalen, i andningsvägarna
och så vidare – utan dem vore livet miserabelt –
de har nämligen ytterst viktiga funktioner för vår
hälsa och vårt välmående.

Läs hela artikeln här: Var rädd om Dina Skyddsbakterier

HÄLSA – TOLV BUDORD!

  1. Begränsa/ta bort socker och socker-likt som mjöl: bröd, pizza, pasta och kokt ris. Koka rotfrukter som potatis, morötter, rödbetor och palsternackor så litet som möjligt – ät dem krispiga och alltid kallnade, eventuellt lätt återuppvärmda (högst till 30 grader). Om man absolut vill äta pizza, pasta och kokt ris så tillämpa samma princip. Uteslut stärkelse/sockerrika mjöl som potatis-, majs-, vete- och rismjöl. Använd så mycket som möjligt hela korn och grodda dem gärna. Begränsa speciellt intaget av fruktsocker främst genom att utesluta kolsyrade drycker, främst läskedrycker. Begränsa också intag av sockerrika frukter.
  2. Begränsa/eliminera helst helt mejerivaror från kosten – använd mjölk-, yoghurt-, smör- och ost- ersättning byggda på bönor som mungbönor, soja, havre, kokos o. dyl.
  3. Begränsa köttintaget till mest vildfångad fisk och vilt, gärna renkött. Undvik griskött och begränsa intag av nötkött till absolut högst 300 gr per vecka. Undvik kött från kraftfoder-utfodrade djur – sök kött från enbart gräsätande djur.
  4. Begränsa särskilt intaget av inflammationsframkallande lång-kedjiga animaliska fetter (begränsa det till mest olivolja och rapsolja i måttliga mängder). Använd istället fetter med kortare kedjelängder som kokos-, palm- och avokadofetter.
  5. Ta bort från kosten inflammationsframkallande proteiner som kasein (mejerivaror), gluten (vete, råg och korn) och zein (majs).
  6. Uteslut mat som blivit upphettad över 100 grader (bakning högst 130 grader). Med andra ord avstå från brynt, stekt, wokat och grillat och tillred mat vid låg temperatur i ugn eller ångkoka. Med stigande temperatur skapas inflammationsframkallande upphettningsgifter som t.ex. akrylamid. Begränsa kaffeintag till två, högst tre gånger per dag och använd bara lätt och mellanrostat kaffe.
  7. Ät rikligt med växtprotein/fiber/antioxidant-rika sädeskorn som amaranth, durrah, teff och quinoa, fröer av olika slag, liksom ärtor, bönor, linser, mandel och nötter. Grodda dem gärna minst 12 timmar innan de äts. Använd så långt möjligt hela korn till matlagning och bakning.
  8. Låt majoriteten av din kost (gärna uppåt 80 %) vara färska råa grönsaker och frukter med lågt glykemiskt index (sockerindex), färska eller torkade kryddor och teer, kända för att reducera inflammationsgraden i kroppen som olivte och yerbate, och gröna teer, och då särskilt fermenterade teer som Pu-erh-teer. Använd bara lös teer – påsarna läcker plastgifter. Ät mycket kryddor av olika slag – se antiinflammatorisk gurkmejacocktail.
  9. Var noga med halogen-balansen – öka dramatiskt ditt intag av jod (då ökar Du också intaget av t.ex. vitamin B12) – ät osaltat mat som sjögräs, kolja, räkor, hummer, ostron, torsk, musslor, sill och också rödbetsblast. Undvik brom (kolsyrade drycker, odlad fisk, besprutade frukt och grönsaker), begränsa fluorintag (fluor-tandkräm), och begränsa klorintag (koksalt). Använd endast kalium/magnesium och jod-berikat salt som SELTIN.
  10. Begränsa expositionen för bakteriegiftet endotoxin och omvärldsgifter/pesticider. Välj när möjligt ekologiskt.
  11. Begränsa expositionen för läkemedel. Tillför rikligt av vitamin D, omega-fett, gurkmeja och probiotika – anti-inflammationens fyra hörnpelare. Tillför gärna extra jod i form av kelp eller ren kaliumjodid.
  12. Praktisera om möjligt daglig fasta d.v.s. ingen mat efter kl 18.00 och heller inte före lunchtid nästa dag – en fasta som fått namnet 18:6 (måltider samlade till 6 timmar, fasta 18 timmar), ”Skipping breakfast” eller Toppenfasta (Peak fasting). Om Du föredrar ”Skipping Dinner” istället – ät då inga kalorier efter klockan 14.

2017-01-06

Stig Bengmark

 

 

 

 

 

Graviditet, amning, livsstil.

Varje havande kvinna kan ge sitt barn en betydande bonus i livet genom att leva extra hälsosamt under graviditet och under amningsperioden och också genom att amma extra länge – långt efter att barnet börjat äta. Bröstmjölk är något helt unikt. Mänsklig mjölk innehåller nämligen ett slags hälsogivande fibrer – oligosacharider – som ingen lyckats syntetisera och som inte heller finns i mjölk från andra djur, samt specifika laktobaciller som barnet gärna tar till sig och bär med sig för resten av livet.  

Vår västerländska livsstil har medfört betydande negativa hälsokonsekvenser för oss alla och inte minst för våra barn. Den medför hos de flesta av oss en betydligt reducerad och dåligt fungerande tarmflora, som resulterar i en kronisk inflammation med åtföljande kroniska sjukdomar, och som ofta resulterar i en för tidig död. Ett exempel på hur människosläktets förändring är att könsmognaden hos både pojkar och flickor numera inträffar dramatiskt tidigare och detta med alla dess både fysiskt och psykiskt negativa konsekvenser.

Som professorerna Jan Milsom (gynekolog) vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg och Ola Söder (barnendokrinolog) på Karolinska i Stockholm påpekar så inträffade mensdebuten hos unga flickor fram till mitten av 1800-talet först vid 17 års ålder – det är sannolikt vad som är ur biologisk och genetisk synpunkt vad som är rätt för människosläktet – homo sapiens. Sedan 1850 och övergången till industritillverkad och kalorikondenserad mat, så har emellertid åldern för mensdebut radikalt sjunkit för att nu vara under 12 år – och inte sällan vid 10-årsåldern.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-23-44

Det var först i mitten på 1800-talet som vi dramatiskt började ändra våra matvanor och gå över till processad föda. 1850 var medelintaget av t.ex. socker ½ kg per person och år – idag är det mellan 40 och 50 kg per person och år d.v.s. 20000 – 25000 kalorier per år. Sedan dess har också vårt intag av djurfett i form av kött och fläsk fördubblats och intaget av mejerivaror har faktiskt ökat mellan 25 och 50 gånger, samtidigt som intag av plantföda och nyttiga fettsyror som omega-3 har sjunkit dramatiskt.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-24-01

Dagens mödrar blir allt fetare och fetare och föder allt större och större bäbisar. Barnläkaren Gunnar Meeuwisse, då i Lund och senare Karlskrona, berättade en gång för mig att man under de senaste hundra åren tvingats räkna upp vad som anses som normal födelsevikt inte mindre än fyra gånger – födelsevikten bestämmer man som medelvikt och spridning på vikten av ”alla” nyfödda det året. Det kallar man ”normal födelsevikt”, men det är naturligtvis grovt missvisande. Man har rapporterat att antalet feta barnaföderskor i Sverige i slutet av 1900-talet fördubblades på bara tio år, och har sedan dess fortsatt att öka i samma takt.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-24-37”Fig 1” från Mattsson LÅ, Ladfors L. Läkartidningen 2003;100:3959-3961. – http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/27625.pdf


Feta mödrar har omfattande kronisk inflammation och föder feta barn

Den rekommenderade viktuppgången under graviditet skall hålla sig under 15 kg och helst vara lägre. Men det tycks bli allt sällsyntare. Läs gärna t.ex. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/30/bebis.html och http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9909/17/baby.html

Nästan 75 procent av alla feta kvinnor anger graviditet som utlösande faktor till deras sedan permanenta övervikt. Många kvinnor tycks ta graviditeten som intäkt för att de kan och skall (passa på att) äta betydligt mer än vanligt – ”äta för två” är ett uttryck som ofta hörs. Faktorer som tycks påverka viktökningen mest är låg utbildning/låg inkomst, hereditet, etnicitet och typ av sysselsättning (Mattsson LÅ, Ladfors L. Läkartidningen 2003;100:3959-3961) http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/27625.pdf

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-25-05”Fig 2” från Mattsson LÅ, Ladfors L. Läkartidningen 2003;100:3959-3961. http://www.lakartidningen.se/OldPdfFiles/2003/27625.pdf

I Storbritannien och Nordamerika – sannolikt också i Sydamerika – föds mycket större bäbisar – de väger inte sällan 8-10 kg. Den högsta födelsevikt som registrerats kommer från Kanada – en bäbis vägde 12.5 kg och den saknade i det närmaste helt immunförsvar och dog inom 24 timmar. Man vet med säkerhet att feta gravida kvinnor har ett högt inflammatoriskt tryck som denna bild visar. Det manifesterar sig i frisättning av en mångfald pro-inflammatoriska faktorer som också drabbar och faktiskt ”stressar” fostret, trots att det synbarligen ligger så skyddat i mammas mage.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-26-41http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1038/oby.2010.215/full 

Detta medför att feta kvinnor får en helt annorlunda tarmflora, ett mycket försämrat immunsystem och en dålig ämnesomsättning.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-27-21
http://www.futuremedicine.com/doi/pdf/10.2217/fmb.11.142 


Med stora bäbisar följer ökat antal kejsarsnitt och ökad frekvens av förlossningsskador

Hos kvinnor med högt BMI ökar behovet av operativa förlossningar, och komplikationsfrekvensen hos dessa kvinnor är förhöjd vid såväl operativa som normala förlossningar. För fostret ökar risken för fosterdöd, missbildningar och makrosomi (födelsevikt > 4500 gram). Av oförklarlig anledning så har mödrar med en annan autoimmun sjukdom, celiaki, liknande graviditetsproblem men de föder istället barn med undervikt. En nyligen publicerad svensk studie fann att fetma, planerat kejsarsnitt och upprepade urinvägsinfektioner under graviditeten hade samband med ökad risk för att barnet senare i livet skulle utveckla celiaki – en process som inte var lika vanlig hos mammor med högre ålder och med högre inkomst (Namatovu F et al. BMC Pediatr. 2016;16:77) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4897811/pdf/12887_2016_Article_613.pdf

Kvinnor med celiaki utgör en speciell riskgrupp. En nyligen publicerad studie från USA rapporterar att dessa kvinnor har en signifikant ökad risk att utveckla obstetriska komplikationer – förkortad graviditetsperiod/högre frekvens av för tidigt födsel, dålig fostertillväxt, högre frekvens av dödföddhet, och ofta barn med låg födelsevikt. Man påpekar speciellt att det är viktigt ”att dessa kvinnor följs upp noggrant” och övervakar att de håller en mycket strikt diet. (Saccone G et al Am J Obstet Gynecol. 2016;214:225-234. http://ac.els-cdn.com/S0002937815011941/1-s2.0-S0002937815011941-main.pdf?_tid=36237b5c-9911-11e6-8b9c-00000aacb361&acdnat=1477221168_e93cb20758f50d5c62314450a382e27c 


Påverkar barnets hälsa hela livet

Hur mamma lever före och under graviditeten liksom under amningstiden har en stor inverkan på barnets hälsa, inte bara under barnaåren utan hela livet ut. Det är främst under de senaste månaderna av graviditeten, men också till viss del amningsperioden, som barnets immunsystem anläggs och fin-kalibreras – mammas livsstil spelar en avgörande betydelse för kvaliteten på detta och barnets hälsa genom hela livet. Det är faktiskt inte bara fråga om att avstå från alkohol och tobak – här krävs för optimalt resultat betydligt större insatser – säkert ett leverne likt det jag beskriver i mina TOLV BUDORD (http://bengmark.com/halsa-tolv-budord/).

Det var den engelske pediatrikprofessorn David JP Barker, som i början på 1990-talet gjorde iakttagelsen att kroniska sjukdomar senare i livet som hjärtkärlsjukdomar, diabetes och cancer inte bra uppstår genom samverkan av livsstil när man är vuxen och genetisk benägenhet utan att också miljön i livmodern och mammas kropp spelade en betydelsefull roll. Han rapporterade att “Även korta perioder av ”påfrestningar” på fostret i livmodern kunde permanent förändra/försämra/omprogrammera barnets immunsystem och leda till permanenta förändringar i t.ex. blodtryck, kolesterol-metabolism, insulin-svar vid tillförsel av socker liksom i en rad andra metabola, endokrina och immuna parametrar”. (The thrifty epigenotype hypothesis: Barker, D.J.P. Maternal Nutrition, Fetal Nutrition, and Disease in Later Life”. Nutrition, 1992;13:807-813, Curr Opin Nephrol Hypertens 1997; 6:106-110)

Senare studier har bekräftat Barkers iakttagelser. Man har också beräknat att detta inflytande motsvarar cirka 25 procent medan cirka 70 procent är avhängt av individens livsstil som vuxen.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-27-30

Bland viktiga iakttagelser som gjorts på senare på senare år skall också nämnas en norsk studie som beskriver hur barn med hög födelsevikt har benägenhet att utveckla immun-sjukdomar som typ 1 diabetes dubbelt så ofta som normalviktiga. (Stene LC et al BMJ. 2001 Apr 14; 322(7291): 889–892). http://www.bmj.com/content/bmj/323/7309/369.full.pdf  

Med stor säkerhet gäller det också åtskilliga andra allvarliga sjukdomar.


Allergi, ADHD och Asperger

Dessa sjukdomar hör till de som förknippas med modern livsstil i samband med graviditet och amning. De finska forskarna Erika Isolauri och Seppo Salminen med medarbetare rapporterade 2003 en studie som visade hur de genom att tillföra laktobaciller till modern under hennes sista graviditetsmånader och till barnet under dess första 6 levnadsmånader, kunde i det närmaste halvera allergiförekomsten hos barn – som skulle födas i speciellt allergibenägna familjer.

De återkom med en ny studie när barnen nått pubertetsåldern och denna studie visade faktiskt att de med denna enkla behandling lyckats helt hålla borta både ADHD och Aspergers sjukdom, medan de barn som inte fått tillgång till denna behandling utvecklat dessa sjukdomar i inte mindre än 17 procent.

skarmavbild-2016-11-13-kl-22-27-37http://www.nature.com/pr/journal/v77/n6/pdf/pr201551a.pdf    

Eftersom jag i många år arbetat med min synbiotika och väl känner dess fantastiska anti-inflammatoriska egenskaper, så önskar jag att alla blivande mammor skall få tillgång till Synbiotics åtminstone under moderns sista graviditets-månader och under de första levnadsmånaderna genom att mamman smörjer in bröstvårtorna både före och efter amning och gärna också ge litet extra Synbiotics till den nyfödde.

Jag önskar också att de gör allt för förbättra sin livsstil. Om de inte orkar helt följa de TOLV BUDORDEN så kan de åtminstone försöka äta mycket grönt och, helst rått, och därtill gärna avstår, förutom från alkohol och rökning, från mat med erkänt fetma-givande egenskaper som: de tre fetmagivande P-na (pasta, pizza, pastries – wienerbröd och för den delen också kakor), smör, ost och helst också mjölk, chips, saltade nötter, snabbmat och läsk, sylter och marmelader, kokta varma rotfrukter som potatis, men inte de som tillåtits kallna, ko- och griskött och tomatketchup. 

Lycka till ALLA MAMMOR med era insatser för ert barns och egen hälsa. Glöm inte också att motionera och avstå från att stressa.

 

En god och en dålig nyhet.

Jag har varit kirurg hela mitt yrkesliv. Jag var en av föregångarna till extensiv bukkirurgi, speciellt av de stora bukorganen. Vid cancer så togs ofta hela bukspottkörteln eller upp till 75 procent av levern bort. Tyvärr gick det inte alltid så bra som jag velat – svåra infektioner förekom ofta. Det störde mig att jag aldrig kunde utfärda garanti för den vara som jag ”marknadsförde”. Inte sällan fick jag ställa in semester eller utlandsresa därför det blivit kritiskt för den patient som jag opererat.

En dag fick jag ett nytt perspektiv som en skänk från ovan. Jag hade bett en ung läkare som heter Henrik Ekberg, senare professor i transplantation, att ordentligt studera de senaste 81 stora leveroperationer. Plötsligt knackade han på min dörr och hade vad han kallade både ”goda och dåliga nyheter”. Först ”däckade” han mig med att berätta att den antibiotika som enligt den tidens praxis absolut skulle ges under en vecka efter operationen faktiskt blivit bortglömd. Ve och fasa – hur kunde det gå till så och därtill på en universitetsklinik, där man skall vara ett föredöme?

När jag utmattad sjönk tillbaka i soffan så sa han plötsligt:

”Men Stig – jag har ju goda nyheter också! Alla infektioner fanns hos de patienter som fått antibiotika. De som inte fått antibiotika hade inga infektioner.”

Detta förändrade allt. Kanske hade antibiotikan dödat den nyttiga tarmfloran? Tanken drev mig att börja forska kring tarmfloran och söka metoder att återställa den när den blivit förstörd – och så är det än i dag. Det började med att jag tog initiativ till det som med tiden blev Probi, ett svenskt börsnoterat bioteknikföretag som utvecklar probiotika. Härifrån har jag gått vidare och utvecklat Synbiotic 2000, men det skall jag berätta en annan gång. Informationen från en vetenskaplig undersökning av den norske immunologi-professorn Per Brandzaeg att 70-80 procent av immunsystemet sitter i tarmen gav entusiasm till att fortsätta med min forskning – här bildas huvudparten av viktigt immunglobulin som skolar immunceller för sina uppdrag runt om i kroppen.

Fortfarande i dag, hör och häpna, fortsätter man på många håll att slentrianmässigt ge antibiotika i samband med kirurgi, och detta trots att studie efter studie visat att det har negativ effekt eller ger negativt utbyte. Också i dag får upp till var tredje patient infektioner efter större bukkirurgi – efter levertransplantation är det varannan.

Mitt uppdrag är inte avslutat.

Resistenta bakterier farligare än cancer år 2050.

Bara några årtionden tillbaka så var euforin stor i medicinska kretsar. Som framgår av nedanstående bild hade svåra sjukdomar orsakade av olika infektioner, bl.a. tuberkulos, och könssjukdomar som syfilis o.s.v. (allt ovanför röd linje på bilden nedan), framgångsrikt bekämpats under det senaste seklet.

Fig_no_48_resistenta_bakterier-01

Men, nu ser det inte lika hoppfullt ut längre. Redan idag dör varje år cirka 50 000 människor bara i USA och EU i infektioner för vilka numera effektiv behandling saknas. De bakterier som förorsakar dessa infektioner har nämligen skapat sig totalt herravälde genom att utveckla full motståndskraft – resistens – mot just de läkemedlen som för inte länge sedan skapade en medicinsk framgång utan dess like.

Om man jämför med cancer – jordens vanligaste orsak till för tidig död (bara i t.ex. USA mer än 550 000 varje år) – så är det idag likväl mindre än 5% som dör i sviter av resistenta bakterier. Så kommer det inte att vara länge till – om inte ett mirakel inträffar. Trots att antalet dödsfall i cancer på jorden beräknas ha tredubblats år 2050 så beräknas, som det ser ut idag, dödligheten i infektioner orsakade av resistenta stammar vid denna tidpunkt ha passerat cancer som den ledande dödsorsaken på jorden. Då beräknas nämligen varje år 10 miljoner människor av jordens befolkning falla offer för infektioner som det saknas bot för, vilket kommer att åstadkomma våra samhällen ofantliga kostnader – 100 biljoner dollar i utgifter för ”förgäves” behandling och uteblivna inkomster från de som dör.

WHO gör tafatta försök att reducera konsekvenserna

WHO har i ett desperat försök att minska ökningen av antalet fall av resistenta stammar tagit fram en plan som nyligen antagits av den 68:e generalförsamlingen (http://apps.who.int/gb/ebwha/pdf_files/WHA68/A68_20-en.pdf). Tyvärr saknar den helt några som helst nya och radikala förslag – den upprepar bara vad som redan är känt och som hittills visat sig ganska verkningslöst, som att:

* Förbättra förebyggande av infektioner på sjukhus och vårdcentraler
* Skriva ut antibiotika bara när det verkligen är absolut nödvändigt
* Aldrig skriva ut starkare antibiotika än verkligen nödvändigt

Enligt rapporten kan politikerna i de olika medlemsstaterna speciellt se till att:

* Utvecklingen av resistenta stammar bättre följs upp än vad som sker idag
* Förebyggande av infektioner och kontroll av dess uppkomst prioriteras bättre än idag
* Användandet av mediciner, speciellt antibiotika, blir bättre reglerat i lag än vad fallet är idag
* Allmänheten blir bättre medveten om problemet med antibiotikaresistens
* På olika sätt stödja och visa uppskattning för innovation i avsikt att skapa nya initiativ till förebyggande och behandling av resistenta stammar
* Mer än idag stödja utvecklandet av nya diagnostiska hjälpmedel, vacciner, och andra nya behandlingsmetoder

Citat_150531 kopia-02

Nyupptäckt folkspillra ger nytt perspektiv

2009 hittande man en folkspillra i de mest otillgängliga delarna av Amazonas i Venezuela – en grupp som med allra största sannolikhet inte varit i kontakt med några människor sedan de anlände till Sydamerika för mer än 11 000 år sedan. Ett medicinskt team besökte dem ganska snart och gjorde omfattande medicinska undersökningar. De var framsynta nog att också ta prover på tarmfloran hos denna befolkning, kallad Yanomami. Tarmfloran har nu undersökts i detalj och en forskningsrapport har i dagarna blivit publicerad (Clemente%20et%20al. Sci. Adv. 2015;1). Helt överraskande visar sig dessa individer ha en 40% mer omfattande tarmflora än något känt folkslag vilket tyder på att omfattande delar av tarmfloran blivit utrotade i civilisationsprocessen – kanske många av de för hälsan mest viktiga?

Bl.a. har man till stor överraskning funnit att dessa individer har inte mindre än ett trettiotal bakterier med antibiotika-resistenta gener. Kanske hade våra förfäders bakterier, som försvarade individerna mot diverse gifter i omgivningen, antibiotika-egenskaper? Kanske är det en förutsättning för framgång med antibiotika att dessa bakterier hunnit bli utrotade? Och, om så är fallet så, är kanske möjligheten att använda antibiotika bara en historisk parentes?

Under miljontals år var den egna bakteriefloran enda skyddet mot sjukdom

Jag anser att den behandling som borde vara mest närliggande är att rekonditionera den dåligt fungerande tarmfloran – tillförsel av pro- och synbiotika är ett riskfritt och mycket lovande alternativ. Sedan mer än 30 år har jag samarbetet med kollegor runt jorden i försök att ersätta farlig antibiotika med totalt riskfria pro- och synbiotika – av hälsomyndigheterna förklarade som GRAS (Generally Regarded As Safe). Detta har lett till en produkt för tarmrekonditionering – Synbiotics 2000 – som med stor framgång prövats på olika svårt sjuka i intensivvården, inte minst de som genomgår transplantation, mest lever men också benmärg, vid svåra olycksfall o.s.v, och som visat sig kraftigt reducera förekomsten av infektioner. Nu skall den också prövas vid ADHD, akut psykos och som supplement vid dialysbehandling.

En ung man som undergick benmärgstransplantation och som vägrade ta antibiotika var den förste att istället pröva Synbiotic 2000. Det är värt att betänka att han behandlades med levande bakterier i en situation då det egna immunsystemet var helt och hållet utsläckt. Efterförloppet till behandlingen var helt utan anmärkning och han gick hem på rekordtid.

Mikrobiologen och professorn Val Edward-Jones, chef för forskningsutveckling vid Manchesters Universitet, hjälpte mig för 10 år sedan att titta på Synbiotics effekt på resistenta bakterier på laboratorium som hon beskrev som omfattande (se bild nedan).

Fig_no_48+49_bakterietillvaxt-02

En vanlig antibiotikakur förstör 90% av tarmfloran

Det är en skrämmande information att våra mest använda och uppskattade läkemedel, antibiotika, faktiskt bidrar till utveckling av de svåra sjukdomar som så snabbt ökar i västvärlden och över hela jorden: allergier, ofta astma och hudeksem, men också fetma, diabetes, Alzheimer och olika typer av cancer.

Det har hittills nästan inte alls beaktats att den moderna människans, kanske i kontrast till våra förfäders, redan svårt uttunnade flora av tarmbakterier dåligt tål närvaro av kemikalier, och naurligtvis speciellt sådana som tillverkats för att förstöra bakterier som t.ex. antibiotika. Man har faktiskt beräknat att en vanlig antibiotikakur i snitt förstör 90% av tarmfloran (mikrobiota) och då bl.a. immunfunktioner, gallmetabilism och tillverkning av viktiga hormoner som prostaglandiner och steroider (Caetano%20L et al. Antimicrob Agents Chemother. 2011;55:1494-1503) – och det tar ofta år innan tarmflora och tarmfunktion återställts.

Cancermediciner har tyvärr samma effekter – kemoterapimediciner reducerar tarmfloran cirka 100 gånger och de speciellt känsliga aeroba bakterierna cirka 10 000 gånger (de elimineras helt). Dessutom ökar halten i tarmen av mer motståndskraftiga elakartade och sjukdomsalstrande bakterier, ofta kallade Gram-negativa bakterier, cirka 100 gånger (Van%20Vliet MJ et al. Clin Infect Dis 2009;49:262-270). Även vanliga och dagligen använda mediciner som blodtrycks- och sömnmediciner sätter sina dystra spår i tarmfloran. En ganska nyligen publicerad studie (Nonzee%20V et al J Med Assoc Thai 2012;95:96-104) visar att vanliga blodtrycksmediciner ger dysbios (en dåligt fungerande tarmflora) men att den också reducerar produktionen av det viktiga slemhinneskyddande mukuslagret (slem).

Var alltid försiktig med läkemedel – de sätter alltid ner ditt immunsystem

Också vanliga magsårsmediciner som man köper utan recept på apoteket påverkar tarmfloran – om de t.ex. används under graviditet så ökar markant fostrets risk att senare i livet få astma (Andersen%20AB et al. Aliment Pharmacol Ther 2012;35:1190-1198). I dagarna publicerade studier från Indien visar att om t.ex. en diarrésjuk behandlas med antibiotika så är individens motståndskraft betydligt nedsatt och tiden till nästa diarré-episod betydligt förkortat (Rogawski%20ET et al Int J Epidemiol. 2015 E-pub). En annan nyligen publicerad undersökning (Boursi%20B et al Eur J Endocrinol 2015;172:639–648) visar att för varje antibiotikakur som en individ genomgår så ökar risken att senare få diabetes betydligt: 2-5 kurer i livet med 8% (om quinoloner 15 %) och mer än 5 kurer i livet med 23% (om quinoloner  37 %). En annan undersökning visar att om du tar upp till 18 sömntabletter per år så ökar risken för för tidig död 3.6 gånger, mellan 18 och 132 sömntabletter per år så ökar den 4.4 gånger och om mer än 132 tabletter per år med inte mindre än 5.3 gånger (Kripke%20DF et al BMJ Open 2012:2).

Bakteriernas favoritmat – plantfibrer

Vårt största hälsodilemma är att vi slutat äta den mängd och den sort av mat som våra skyddsbakterier vill ha. Det måste sägas som det är – det är detta som gör oss så sjuka – och värre förespås det bli. Det är fibrer och åter fibrer som gäller.

I min krönika om fibrer diskuterade jag betydelsen av växtfibrer för att våra skyddsbakterier skall överleva och växa tid. Det är också därför som jag har försett min probiotika med 10 gram fibrer – 2.5 gram av fyra olika sorter: betaglukaner, inulin, pektin och resistent stärkelse. Helst skulle jag vilja tillsatt mycket mer men får nöja mig med att påpeka vikten att konsumenten äter mycket, mycket fibrer. Effekten blir vad man gör den till.

Jag påpekade bl.a. att Livsmedelsverken i olika västliga länder rekommenderar ett intag av fiber motsvarande 25-35 gram per dag, vilket jag finner alldeles för litet. Men sanningen är att människorna i t.ex. USA och Västeuropa idag bara äter hälften så mycket – 15-20 gram – vilket är en katastrof. Betänk att de människor som har bästa tarmfloran på jorden dagligen konsumerar plantor motsvarande uppåt 150 gram ren fiber varje dag.

Hedra dina tarmbakterier och det må gå dig väl och du må länge leva på jorden

Två allt överskuggande regler för optimal hälsa gäller:

* Tillfredsställ varje dag dina hälsobakteriers behov av stora mängder fibrer
*  Minska/uteslut alla gifter, både de som giftbakterierna i kroppen bildar som endotoxin, och de som tillförs utifrån, allt från kemikalier till läkemedel.

Sen finns det några regler till – mina tolv budord. Dem hittar Du även på bengmark.com.

feed the body, nourish the soul