Anti-inflammatorisk kryddblandning till cocktail/shots.

Bakgrund

Västerländsk livsstil med orimligt hög andel av processad, fabrikstillverkad mat, har visat sig medföra en betydande reduktion av motståndet mot sjukdomar – immunitet och hög nivå av permanent kronisk inflammation – vilket i sig medför en väsentligt ökad risk att utveckla diverse kroniska sjukdomar. Det finns därför en mycket stor anledning att söka utveckla metoder att motverka denna komplikation på grund av vårt leverne. Nästan alla läkemedelsbolag åtminstone under de senaste 20-30 åren prioriterat detta men har tyvärr inte lyckats fullt ut.  De läkemedel som man med stor kostnad och stor möda tagit fram har alla visat en omfattande toxicitet, och mycket ofta orsakat svåra biverkningar och också inte sällan död, vilket föranlett en serie av rättsliga processer och kompensationskrav riktade mot läkemedelsbolagen. För ett par år sedan pågick inte mindre än ca 25 000 sådana rättsliga processer och skadeståndskrav mot olika läkemedelsbolag.

Kroppens reglering av inflammation 

Cirka 1200 av kroppens cirka 25 000 gener är involverade i kontroll av inflammation. Läkemedelsbolagen har helt inriktat sig på ”en gen i taget” och då valt de gener man identifierat vara mest aktiva och ha mest omfattande kliniska effekter som t.ex. COX 1, COX 2, HER 2 och några därtill – se bild 1. Dessa har gemensamt kommit att sammanfattas under begreppet biologiska läkemedel/biologicals. Användning av plantantioxidanter – ekobiologiska läkemedel/ecobiologicals – inriktar sig i stället på ”så många gener som möjligt”/ecobiologicals och har faktiskt lyckats i sådan måtto att vissa kryddor visat sig påverka mer än hälften av generna som är involverade i inflammation – ca 700 stycken. Övriga skillnader mellan biologicals och ecobiologicals framgår av nedanstående bild.

Bild 1. Jämförelse mellan biologiska läkemedel och anti-inflammatoriska plantor s.k. ecobiologicals.

Jag insåg tidigt att gurkmeja har omfattande anti-inflammatoriska effekter, något som särskilt asiater använt sig av i tusentals år, till en början för att förhindra snabb förruttnelse av mat, speciellt i varmare klimat, men senare också för att förstärka och bevara hälsan. Till skillnad från biologiska läkemedel som är gjorda att bara tysta en gen i taget, så tystar alltså gurkmeja huvudparten av aktiva gener och har speciellt omfattande effekter mot inflammations-starka gener som COX 2 och NF-КB. Starka kliniska effekter har rapporterats både vid djurförsök och kliniska studier på människa, vilket jag f.ö. omfattande skrivit om (1-8). Effekterna åstadkommes av olika antioxidanter men speciellt av en familj kallad curcumenoider. Mer än 100 curkumenoider har identifierats varav uppåt ett tjugotal finns i gurkmeja, med huvudantioxidanten curcumin som dominerande. Det har med åren visat sig att ”alla” behövs mer eller mindre för att erhålla största möjliga effektivitet. Zlatan kan inte ensam göra mål och vinna matchen – han behöver tio medspelare – så är det också i curcumenoidernas värld.

”Champions league” av antioxidanter

Olika substansers förmåga att hålla tillbaka/strypa inflammation definieras som s.k. antioxidativt index. Detta beräknas som ett index kallat ORAC värde – Oxygen Radical Absorbance Capacity. Dessa värden har tagits fram på ”laboratoriebänken” och dessa värden måste tolkas med stor försiktighet eftersom de ofta vid studier inte gett förväntade kliniska effekter. Detta beror ofta på uteblivet eller starkt begränsat upptag i t.ex. tarmen. Detta har visat sig kunna motverkas/förbättras genom tillsats av fett – många antioxidanter är fettlösliga eller genomblödningsstimulerande åtgärder som tillsats av chilipeppar. Se vidare nedan.

Bild 2. ”Champions league” av antioxidanter.

Bild 2 förtecknar de plantprodukter som hittills visat sig ha de allra högsta ORAC-värdena. Drottningen är kryddnejlika rätt följt av SUMAC-kli, en citronsmakande produkt som vi personligen använder i bl.a. smoothies eller vid brödbakning. Sorghum/durra är en favorit – se fig 3 – vid brödbakning och acaibär och andra bär liksom kakao användes mest till att mixa med frusen avokado eller frusen grön omogen banan till glass och efterrätter. De jag valt ut för min komposition av antiflammatorisk cocktail/shot är förutom gurkmeja (turmeric), ceylonkanel (får inte förväxlas med det som i affärerna säljs som kanel) och, av andra skäl – se nedan – chilipeppar (ORAC 19,671 μ mol).

Fig 3. Sorghum/durra – en mycket intressant säd med överlägset bättre hälsoegenskaper än traditionella sädesslag som är helt förstörda av växtförädling.

Här följer en redogörelse för dess egenskaper:

Gurkmeja

Gurkmeja påverkar inte mindre än cirka 700 gener, vilket är unikt. Drygt 5 % av gurkmejapulvret är curcumenoider. Men det innehåller också andra viktiga antioxidanter och är dessutom mycket rikt på fiber, olika vitaminer och mineraler och t.o.m. omega-3 fett. Enligt en bok utgiven av NIH – Amerikanska statens National Institute of Health (9) – så ger regelbunden tillförsel av gurkmeja betydande positiva kliniska effekter både på djur och människa inte minst vid olika typer av cancer, skyddar och fördröjer utveckling av diverse neurologiska sjukdomar inklusive både Alzheimer och depression, och skyddar mot diabetes och diverse hjärt-kärl- och njursjukdomar. Gurkmeja förbättrar regeneration och läkning särskilt vid diverse led- och skelettsjukdomar. Gurkmejans anti-infektiösa effekter (10) kan förväntas hämma HIV och t.ex. influensa och kanske Ebola.

Kryddnejlika

Kryddnejlika är antioxidanternas drottning och uppvisar det högsta ORAC-värde som någonsin uppmätts. Kryddnejlika är speciellt känt för sitt rika innehåll av oljor (bild 4), vilket är betydelsefullt eftersom det kan bidra till ökat upptag av t.ex. curcumenoiderna, en process som är mycket i behov av det. Gurkmeja är också rikt på nyttiga mineraler som kalium, mangan, järn, selenium och magnesium men också på diverse nyttiga vitaminer som vitamin A, betakaroten, vitamin C, vitamin-K, vitamin-B6 (pyridoxine) och vitamin B (thiamin),

Bild 4. Förteckning över oljor i kryddnejlika.

Särskilt den essentiella oljan euginaol tillskrivs omfattande hälsobefrämjande egenskaper. Att den kallas essentiell betyder att vår kropp inte kan tillverka den utan själv behöver få den tillförd utifrån. Euginol har omfattande antiseptiska och smärtlindrande egenskaper och har därför använts mycket inom t.ex. tandvården men också inom led- och muskelsjukvården. Kryddnejlika tillskrivs förmåga att påskynda tarmens transportförmåga av föda/tarmmotoriken och öka enzymaktivitet och matsmältningen i våra tarmar. Kryddnejlika använts speciellt ofta, gärna tillsammans med gurkmeja, men också chilipeppar och ingefära till marinering av och såser till kyckling, fisk och kött.

Ceylonkanel

Ceylon får inte förväxlas men den kanel som säljs i våra affärer under namnet kanel – det är en fuskkanel, ofta kallad Cassiakanel/Saigonkanel. Skillnader i egenskaper mellan dessa är omfattande – se bild 4. Bland annat så innehåller Ceylon-kanelen nästan 20 gånger mer antioxidanter än Saigonkanelen. Viktigt är också att Ceyonkanel inte innehåller det gift som finns i Saigonkanelen och begränsar dess användning – se bild 5.

Bild 5. Jämförelse egenskaper hos Ceylonkanel jämfört med Cassiakanel/Saigonkanel/fuskkanel!

Ceylonkanel (Cinnamon zeylanicum) är känt för sina anti-diabetes, antiseptiska och anti-inflammatoriska egenskaper. Regelbunden tillförsel av Ceylonkanel har visat sig signifikant sänka blodsocker, blodfett och kroppsvikt och därmed utgöra ett effektivt redskap för bekämpning av metabolt syndrom och dess konsekvenser.

Chili/cayennepulver

Chillipeppar är vald för dess unika egenskaper att signifikant kunna öka genomblödningen av kroppens alla organ, vilket bl.a. innebär möjligheter till ökat upptag av antioxidanter och nutrienter i tarmen, och då särskilt viktiga gurkmeja/curkumenoider. Ökad genomblödning/hyperemi bidrar också till kraftigt ökad förmåga till regeneration och läkning, särskilt av bensår och dylikt. Tillförsel av cayennepeppar medför också minskad risk för att organ som t.ex. fötter och ben behöver amputeras, vilket tyvärr ibland sker vid svårkontrollerad diabetes. Cayennepeppar tillskrivs också andra väsentliga egenskaper som att kunna höja smärtgränsen. Egenskapen att kunna höja smärtgräns och öka genomblödning minskar risken till blodproppsbildning och motverkar täppthet i organ t.ex. i näsa och andningsorgan. Det har faktiskt rapporterats goda effekter vid huvudvärk som migrän (11) och ledvärk (12). Cayennepeppar uppges också öka möjligheterna till s.k. detox, öka sekretionen av saliv, magsaft, liksom andra matsmältningsvätskor och därigenom positivt kunna bidra till matsmältningen. Ökad genomblödning minskar också ganska radikalt besvären vid tillstånd som dålig lungfunktion (KOL), kronisk njursjukdom (dislyspatienter) och bukspottkörtelfunktion (diabetes, kronisk bukspottkörtelinflammation).

Dosering

Den traditionella doseringen av gurkmeja har genom årtusenden varit omkring en rågad matsked gurkmejapulver om man tillför enbart gurkmeja, men kan säkert om den blandas med andra kryddor dras ner till omkring rågad tesked. En lämplig dos av Ceylonkanel är en rågad tesked, men betydande kliniska effekter rapporteras också med betydligt lägre dos. När det gäller kryddnejlika och speciellt chilipeppar så är faktiskt för de som tål det en dos ”så stor som möjligt” att rekommendera, men minst en rejäl knivsudd/en fjärdedels tesked. Blandningen kan intas på många sätt t.ex. strös på mat – ofta s.k. müsli – eller som blivit populärt blandas med juice i en s.k. shot.

Välkommen att öka din GYNNA HÄLSA-arsenal, som naturligtvis skall åtföljas av andra viktiga åtgärder.

www.bengmark.se

Referenser:

•Bengmark S. Curcumin: an atoxic antioxidant and natural NF-κB, COX-2, LOX and iNOS inhibitor – a shield against acute and chronic diseases. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2006;30:45-51

•Bengmark S. Den bioekologiska medicinen har kommit för att stanna. Läkartidningen 2005,102,

•Bengmark S. Plant-derived Health-Effects of Turmeric and Curcumenoids. Kuwait Medical Journal 2006; 38: 267-275

•Bengmark S. Control of systemic inflammation and chronic disease – the use of turmeric and curcumenoids. In Nutrigenomics and proteonomics in health and disease. Food factors and gene interaction. Edited  by Y Mine, K Miyashita, F Shahidi, Wiley-Blackwell 2009

•Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: The effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009 May-Jun;24(3):273-81.

•Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: the effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009;24:273-281.

•Seehofer D et al. Inhibitory effect of curcumin on early liver regeneration following partial hepatectomy in rats. J Surg Res. 2009;155:195-200.

•Seehofer D et al. Synergistic effect of erythropoietin but not G-CSF in combination with curcumin on impaired liver regeneration in rats. Langenbecks Arch Surg. 2008;393:325-332

•Prasad S, Aggarwal BB. Turmeric, the Golden Spice, Chapter 13 in Benzie FF, Wachtel-Galor S.  Herbal Medicine: Biomolecular and Clinical Aspects, Second Edition CRC Press 2011.

•http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2015/05/04/curcumin-turmeric-benefits.aspx?e_cid=20150504Z2_DNL_B_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20150504Z2_DNL_B&et_cid=DM75570&et_rid=939471680

•Anand KS, Dhikav V. Migraine relieved by chilis. Headache. 2012;52:1041.

•Sarwa KK et al. Topical Analgesic Nanolipid Vesicles Formulation of Capsaicinoids Extract of Bhut Jolokia (Capsicum chinense Jacq): Pharmacodynamic Evaluation in Rat Models and Acceptability studies in Human Volunteers. Curr Drug Deliv. 2016;13:1325-1338.