Kategoriarkiv: Reviews

Anti-inflammatorisk kryddblandning till cocktail/shots.

Bakgrund

Västerländsk livsstil med orimligt hög andel av processad, fabrikstillverkad mat, har visat sig medföra en betydande reduktion av motståndet mot sjukdomar – immunitet och hög nivå av permanent kronisk inflammation – vilket i sig medför en väsentligt ökad risk att utveckla diverse kroniska sjukdomar. Det finns därför en mycket stor anledning att söka utveckla metoder att motverka denna komplikation på grund av vårt leverne. Nästan alla läkemedelsbolag åtminstone under de senaste 20-30 åren prioriterat detta men har tyvärr inte lyckats fullt ut.  De läkemedel som man med stor kostnad och stor möda tagit fram har alla visat en omfattande toxicitet, och mycket ofta orsakat svåra biverkningar och också inte sällan död, vilket föranlett en serie av rättsliga processer och kompensationskrav riktade mot läkemedelsbolagen. För ett par år sedan pågick inte mindre än ca 25 000 sådana rättsliga processer och skadeståndskrav mot olika läkemedelsbolag.

Kroppens reglering av inflammation 

Cirka 1200 av kroppens cirka 25 000 gener är involverade i kontroll av inflammation. Läkemedelsbolagen har helt inriktat sig på ”en gen i taget” och då valt de gener man identifierat vara mest aktiva och ha mest omfattande kliniska effekter som t.ex. COX 1, COX 2, HER 2 och några därtill – se bild 1. Dessa har gemensamt kommit att sammanfattas under begreppet biologiska läkemedel/biologicals. Användning av plantantioxidanter – ekobiologiska läkemedel/ecobiologicals – inriktar sig i stället på ”så många gener som möjligt”/ecobiologicals och har faktiskt lyckats i sådan måtto att vissa kryddor visat sig påverka mer än hälften av generna som är involverade i inflammation – ca 700 stycken. Övriga skillnader mellan biologicals och ecobiologicals framgår av nedanstående bild.

Bild 1. Jämförelse mellan biologiska läkemedel och anti-inflammatoriska plantor s.k. ecobiologicals.

Jag insåg tidigt att gurkmeja har omfattande anti-inflammatoriska effekter, något som särskilt asiater använt sig av i tusentals år, till en början för att förhindra snabb förruttnelse av mat, speciellt i varmare klimat, men senare också för att förstärka och bevara hälsan. Till skillnad från biologiska läkemedel som är gjorda att bara tysta en gen i taget, så tystar alltså gurkmeja huvudparten av aktiva gener och har speciellt omfattande effekter mot inflammations-starka gener som COX 2 och NF-КB. Starka kliniska effekter har rapporterats både vid djurförsök och kliniska studier på människa, vilket jag f.ö. omfattande skrivit om (1-8). Effekterna åstadkommes av olika antioxidanter men speciellt av en familj kallad curcumenoider. Mer än 100 curkumenoider har identifierats varav uppåt ett tjugotal finns i gurkmeja, med huvudantioxidanten curcumin som dominerande. Det har med åren visat sig att ”alla” behövs mer eller mindre för att erhålla största möjliga effektivitet. Zlatan kan inte ensam göra mål och vinna matchen – han behöver tio medspelare – så är det också i curcumenoidernas värld.

”Champions league” av antioxidanter

Olika substansers förmåga att hålla tillbaka/strypa inflammation definieras som s.k. antioxidativt index. Detta beräknas som ett index kallat ORAC värde – Oxygen Radical Absorbance Capacity. Dessa värden har tagits fram på ”laboratoriebänken” och dessa värden måste tolkas med stor försiktighet eftersom de ofta vid studier inte gett förväntade kliniska effekter. Detta beror ofta på uteblivet eller starkt begränsat upptag i t.ex. tarmen. Detta har visat sig kunna motverkas/förbättras genom tillsats av fett – många antioxidanter är fettlösliga eller genomblödningsstimulerande åtgärder som tillsats av chilipeppar. Se vidare nedan.

Bild 2. ”Champions league” av antioxidanter.

Bild 2 förtecknar de plantprodukter som hittills visat sig ha de allra högsta ORAC-värdena. Drottningen är kryddnejlika rätt följt av SUMAC-kli, en citronsmakande produkt som vi personligen använder i bl.a. smoothies eller vid brödbakning. Sorghum/durra är en favorit – se fig 3 – vid brödbakning och acaibär och andra bär liksom kakao användes mest till att mixa med frusen avokado eller frusen grön omogen banan till glass och efterrätter. De jag valt ut för min komposition av antiflammatorisk cocktail/shot är förutom gurkmeja (turmeric), ceylonkanel (får inte förväxlas med det som i affärerna säljs som kanel) och, av andra skäl – se nedan – chilipeppar (ORAC 19,671 μ mol).

Fig 3. Sorghum/durra – en mycket intressant säd med överlägset bättre hälsoegenskaper än traditionella sädesslag som är helt förstörda av växtförädling.

Här följer en redogörelse för dess egenskaper:

Gurkmeja

Gurkmeja påverkar inte mindre än cirka 700 gener, vilket är unikt. Drygt 5 % av gurkmejapulvret är curcumenoider. Men det innehåller också andra viktiga antioxidanter och är dessutom mycket rikt på fiber, olika vitaminer och mineraler och t.o.m. omega-3 fett. Enligt en bok utgiven av NIH – Amerikanska statens National Institute of Health (9) – så ger regelbunden tillförsel av gurkmeja betydande positiva kliniska effekter både på djur och människa inte minst vid olika typer av cancer, skyddar och fördröjer utveckling av diverse neurologiska sjukdomar inklusive både Alzheimer och depression, och skyddar mot diabetes och diverse hjärt-kärl- och njursjukdomar. Gurkmeja förbättrar regeneration och läkning särskilt vid diverse led- och skelettsjukdomar. Gurkmejans anti-infektiösa effekter (10) kan förväntas hämma HIV och t.ex. influensa och kanske Ebola.

Kryddnejlika

Kryddnejlika är antioxidanternas drottning och uppvisar det högsta ORAC-värde som någonsin uppmätts. Kryddnejlika är speciellt känt för sitt rika innehåll av oljor (bild 4), vilket är betydelsefullt eftersom det kan bidra till ökat upptag av t.ex. curcumenoiderna, en process som är mycket i behov av det. Gurkmeja är också rikt på nyttiga mineraler som kalium, mangan, järn, selenium och magnesium men också på diverse nyttiga vitaminer som vitamin A, betakaroten, vitamin C, vitamin-K, vitamin-B6 (pyridoxine) och vitamin B (thiamin),

Bild 4. Förteckning över oljor i kryddnejlika.

Särskilt den essentiella oljan euginaol tillskrivs omfattande hälsobefrämjande egenskaper. Att den kallas essentiell betyder att vår kropp inte kan tillverka den utan själv behöver få den tillförd utifrån. Euginol har omfattande antiseptiska och smärtlindrande egenskaper och har därför använts mycket inom t.ex. tandvården men också inom led- och muskelsjukvården. Kryddnejlika tillskrivs förmåga att påskynda tarmens transportförmåga av föda/tarmmotoriken och öka enzymaktivitet och matsmältningen i våra tarmar. Kryddnejlika använts speciellt ofta, gärna tillsammans med gurkmeja, men också chilipeppar och ingefära till marinering av och såser till kyckling, fisk och kött.

Ceylonkanel

Ceylon får inte förväxlas men den kanel som säljs i våra affärer under namnet kanel – det är en fuskkanel, ofta kallad Cassiakanel/Saigonkanel. Skillnader i egenskaper mellan dessa är omfattande – se bild 4. Bland annat så innehåller Ceylon-kanelen nästan 20 gånger mer antioxidanter än Saigonkanelen. Viktigt är också att Ceyonkanel inte innehåller det gift som finns i Saigonkanelen och begränsar dess användning – se bild 5.

Bild 5. Jämförelse egenskaper hos Ceylonkanel jämfört med Cassiakanel/Saigonkanel/fuskkanel!

Ceylonkanel (Cinnamon zeylanicum) är känt för sina anti-diabetes, antiseptiska och anti-inflammatoriska egenskaper. Regelbunden tillförsel av Ceylonkanel har visat sig signifikant sänka blodsocker, blodfett och kroppsvikt och därmed utgöra ett effektivt redskap för bekämpning av metabolt syndrom och dess konsekvenser.

Chili/cayennepulver

Chillipeppar är vald för dess unika egenskaper att signifikant kunna öka genomblödningen av kroppens alla organ, vilket bl.a. innebär möjligheter till ökat upptag av antioxidanter och nutrienter i tarmen, och då särskilt viktiga gurkmeja/curkumenoider. Ökad genomblödning/hyperemi bidrar också till kraftigt ökad förmåga till regeneration och läkning, särskilt av bensår och dylikt. Tillförsel av cayennepeppar medför också minskad risk för att organ som t.ex. fötter och ben behöver amputeras, vilket tyvärr ibland sker vid svårkontrollerad diabetes. Cayennepeppar tillskrivs också andra väsentliga egenskaper som att kunna höja smärtgränsen. Egenskapen att kunna höja smärtgräns och öka genomblödning minskar risken till blodproppsbildning och motverkar täppthet i organ t.ex. i näsa och andningsorgan. Det har faktiskt rapporterats goda effekter vid huvudvärk som migrän (11) och ledvärk (12). Cayennepeppar uppges också öka möjligheterna till s.k. detox, öka sekretionen av saliv, magsaft, liksom andra matsmältningsvätskor och därigenom positivt kunna bidra till matsmältningen. Ökad genomblödning minskar också ganska radikalt besvären vid tillstånd som dålig lungfunktion (KOL), kronisk njursjukdom (dislyspatienter) och bukspottkörtelfunktion (diabetes, kronisk bukspottkörtelinflammation).

Dosering

Den traditionella doseringen av gurkmeja har genom årtusenden varit omkring en rågad matsked gurkmejapulver om man tillför enbart gurkmeja, men kan säkert om den blandas med andra kryddor dras ner till omkring rågad tesked. En lämplig dos av Ceylonkanel är en rågad tesked, men betydande kliniska effekter rapporteras också med betydligt lägre dos. När det gäller kryddnejlika och speciellt chilipeppar så är faktiskt för de som tål det en dos ”så stor som möjligt” att rekommendera, men minst en rejäl knivsudd/en fjärdedels tesked. Blandningen kan intas på många sätt t.ex. strös på mat – ofta s.k. müsli – eller som blivit populärt blandas med juice i en s.k. shot.

Välkommen att öka din GYNNA HÄLSA-arsenal, som naturligtvis skall åtföljas av andra viktiga åtgärder.

www.bengmark.se

Referenser:

•Bengmark S. Curcumin: an atoxic antioxidant and natural NF-κB, COX-2, LOX and iNOS inhibitor – a shield against acute and chronic diseases. JPEN J Parenter Enteral Nutr. 2006;30:45-51

•Bengmark S. Den bioekologiska medicinen har kommit för att stanna. Läkartidningen 2005,102,

•Bengmark S. Plant-derived Health-Effects of Turmeric and Curcumenoids. Kuwait Medical Journal 2006; 38: 267-275

•Bengmark S. Control of systemic inflammation and chronic disease – the use of turmeric and curcumenoids. In Nutrigenomics and proteonomics in health and disease. Food factors and gene interaction. Edited  by Y Mine, K Miyashita, F Shahidi, Wiley-Blackwell 2009

•Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: The effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009 May-Jun;24(3):273-81.

•Bengmark S, Mesa MD, Gil A. Plant-derived health: the effects of turmeric and curcuminoids. Nutr Hosp. 2009;24:273-281.

•Seehofer D et al. Inhibitory effect of curcumin on early liver regeneration following partial hepatectomy in rats. J Surg Res. 2009;155:195-200.

•Seehofer D et al. Synergistic effect of erythropoietin but not G-CSF in combination with curcumin on impaired liver regeneration in rats. Langenbecks Arch Surg. 2008;393:325-332

•Prasad S, Aggarwal BB. Turmeric, the Golden Spice, Chapter 13 in Benzie FF, Wachtel-Galor S.  Herbal Medicine: Biomolecular and Clinical Aspects, Second Edition CRC Press 2011.

•http://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2015/05/04/curcumin-turmeric-benefits.aspx?e_cid=20150504Z2_DNL_B_art_1&utm_source=dnl&utm_medium=email&utm_content=art1&utm_campaign=20150504Z2_DNL_B&et_cid=DM75570&et_rid=939471680

•Anand KS, Dhikav V. Migraine relieved by chilis. Headache. 2012;52:1041.

•Sarwa KK et al. Topical Analgesic Nanolipid Vesicles Formulation of Capsaicinoids Extract of Bhut Jolokia (Capsicum chinense Jacq): Pharmacodynamic Evaluation in Rat Models and Acceptability studies in Human Volunteers. Curr Drug Deliv. 2016;13:1325-1338.

Öka ditt intag av växtfibrer.

Utan fibrer försvinner våra tarmbakterier

Växtfibrer är våra tarmbakteriers viktigaste föda. Utan dem fungerar tarmarna dåligt och många arter av de goda bakterierna försvinner och ersätts av sämre, inflammations- och sjukdomsgivande bakterier. När vi lever optimalt och äter bakterievänligt så har vi 800-1000 olika sorters nyttiga bakterier i vår tarm (sammanlagt ca 100 billioner) som är fullt upptagna med att utvinna de tusentals nyttigheter som vi behöver för optimal hälsa. Förutom bakterier finns det andra mikroorganismer i tarmen vars roll i många stycken ännu inte är utforskade. De flesta fibrer kan inte smältas av våra egna enzymer i mage och tunntarm utan det kan bara ske med hjälp av våra ”husbakterier”, framför allt i grovtarmen. Vi har alltså två separata matsmältningssystem som båda måste fungera väl, och genom att noggrant välja bakterievänlig kost, rik på växtfiber av många slag och rik på växtantioxidanter, ser vi till att de fungerar. Det är faktiskt bedrövligt att människorna i västvärlden i dag förbiser bakteriernas behov – för detta får de betala ett mycket högt pris i form av ökad inflammation i kroppen och en åtföljande starkt tilltagande global tsunami av kroniska sjukdomar och för tidigt åldrande.

Tarmen – vår efterbrännkammare

En ideal tarmpassage skall ta 20-24 timmar. Ungefär två timmar efter en måltid når växtfibrerna grovtarmen, där de smälter på ett ”löpande band”-system. Bakterierna har inbördes olika och mycket specifika funktioner som är lokaliserade i olika revir – en del sitter alldeles i början av tarmen och andra på olika avstånd från anus. De som smälter de mest svårsmälta fibrerna som t ex säd (mest råg) sitter närmast anus. Många fibrer kan inte ens våra bakterier smälta utan de går ut osmälta – de är likväl viktiga för de ökar volymen av tarminnehåll och påskyndar passagen av innehållet i tarmen. Processen att smälta fibrerna tar nästan ett dygn – en period då massor av energi och andra nyttigheter kontinuerligt, försiktigt och långsamt utvinns och tillförs kroppen. Man har liknat tarmens matsmältning vid efterbrännkammaren på ett flygplan – den ”kramar ur” födan så mycket energi som någonsin är möjligt.

En missionsläkare i Uganda satte oss på spåret

Den som först uppmärksammade oss på växtfibrernas viktiga roll var missionsläkaren Dennis Burkitt som verkade i Uganda för 40-50 år sedan. Burkitt observerade att de som bodde i bushen saknade de flesta av de sjukdomar som plågade andra delar av mänskligheten både lokalt i tarmen (som blindtarmsinflammation, inflammatoriska tarmsjukdomar och cancer) men också generellt i kroppen (som hjärtkärlsjukdomar och diabetes). 1979 släppte han boken ”Don’t Forget Fibre in your Diet” som blev en internationell bestseller och som väckte världens intresse och förståelse för vikten av växtfiber i kosten.

1j(1)

Dennis Burkitt

Burkitt trodde till en början att förklaringen fanns i den mycket stora andel av råa och helt oprocessade växter som ingick i den afrikanska kosten, vilket påskyndade passagen genom tarmen och bidrog till att gifter snabbare kom ur kroppen. Senare insåg han också vikten av tillförsel av alla de nyttigheter som bakterierna kan bidra med. Burkitt mätte storleken på avföringen och passagehastigheten av födan från mun till anus (det kan man göra genom att t ex äta blåbär eller hela majskorn och se när de kommer ut). Han fann att storleken på avföringen i Europa var ca 60 gram/dygn – att jämföra med den tio gånger större i Uganda (ca 600 gram/dygn) – och passagetiden ca 100 timmar i Europa – att jämföra med ca 20 timmar i Afrikas bush. Vid denna tid observerade också andra forskare att mer än hälften av patienterna i den europeiska långvården hade en passagetid på mer än 14 dagar.

Burkitts erfarenheter tillförde en kunskap som var av ovärderligt värde för mänskligheten och troligen av större dignitet än något som de som fått Nobelpris kunnat göra. Burkitt fick inget Nobelpris men många andra utmärkelser och var faktiskt nära att få Nobelpris i ett annat sammanhang, för en tidigare okänd typ av tumör som han identifierade och som fick namnet ”Burkitts lymfom” efter honom.

Fig_no_27_fiberinnehall-01

Livsmedelsverk i olika västliga länder har satt rekommenderat intag av fiber till 25-35 gram per dag, vilket egentligen är alldeles för litet. Våra förfäder liksom befolkningar som fortfarande lever som våra förfäder äter mångdubbelt mer – Hunzas till exempel intar 99% av sin föda som plantor och i stor del som rått. Studier visar dessutom att de flesta västerlänningar inte ens äter hälften så mycket fibrer som myndigheterna rekommenderar. Människor som intar sådan kost väljer verkligen att vara sjuka, när de egentligen har möjligheter att vara friska.

Köp färskt och rått, gärna närproducerat och ekologiskt

Det är livsmedelsindustrin, men också du själv, som genom onödig upphettning och kokning förstör dyrbara och nyttiga fibrer. Utöver detta förvandlas värdefulla fibrer till socker när frukt som banan men också äpplen och päron mognar. Att äta färskt och rått är sålunda en viktig princip för god hälsa. Ett salladshuvud som skiljts från sin rot har redan efter 30 minuter förlorat hälften av sitt antioxidantinnehåll, och processen fortsätter även om den därefter förvaras i kylskåp. Den svenska logistiken av grönsaker har mycket att förbättra, det tar för lång tid innan de kommer till handlarna och de ligger alldeles för länge på diskarna, jämfört med t ex Storbritannien. Tänk på detta! Många grönsaker är därför bättre att köpa frysta – förhoppningsvis infrysta snabbt efter att de har skördats. Fullt så illa är det inte med fiberinnehållet som med antioxidanterna, men ett är säkert – grönsaker tappar även fibrer vid förvaring.

Aj aj säger du – jag tål ju inte råa rotfrukter och grönsaker. Det finns en lösning även för dig – koka dem (helst med ångkokning) – och låt dem kallna innan du äter dem. Det har nämligen visat sig att fibern återbildas när den kallnar – något som kallas retrogradation eller re-kristallisering. Då kalla rotfrukter äts tas inte lika mycket socker upp i tunntarmen, utan det når till våra vänner bakterierna i grovtarmen i stor utsträckning som fiber. Mums för bakterierna, vilken lycka! Man kan med fördel koka rotfrukter inkl potatis för flera dagars behov, förvara dem i kylskåp och äta dem kalla. Det är både praktiskt och nyttigt – rotfrukter är faktiskt ofta smakrikare som kokta och kalla. Skulle inget av dessa förslag passa dig finns det nästan obegränsade möjligheter att inta nödvändiga fiber som tillskott.

Några speciellt hälsogivande fibrer som fascinerat mig

Naturen är rik på fibrer, det finns faktiskt tusentals olika sorter och de utgör de stora delarna av ”byggstenarna” till växter. Fibrerna är bärare av de antioxidanter som vi behöver och som tarmbakterierna frisätter. De flesta hälsoegenskaper är fortfarande outforskade – det finns både nyttiga, men också skadliga fiber. Mängd och måttlighet är viktigt – av vissa fiber kan man faktiskt äta för mycket av.

Fyra fibertyper har speciellt tilldragit sig mitt intresse:

Pektin (E-nummer 440)

Pektin är rikligt förekommande i grön omogen banan (1/3-del av fruktens fiber är pektin) men också i äpple, citrusfrukter av olika slag (mest i skalet), plommon, körsbär, vindruvor, tranbär, blåbär,krusbär, kvitten, röda och svarta vinbär. Pektinet i dessa frukter bildar gélé, vilket gör dessa frukter speciellt lämpliga att använda till marmelader. Extra tillsatt pektin minskar också behovet av tillsatt socker och fryser man dem så behövs knappast något socker alls. Pektin har visat sig ha omfattande positiva effekter vid en rad sjukdomar. Det är pektinets förmåga att klistra sig till fuktiga ytor som gett det sina unika egenskaper att skydda slemhinnor och bära läkemedel till utsatta ytor, allt från näsa till anus. Redan för 25 år sedan visade vi i försök att grön banan var lika effektivt som den tidens bästa läkemedel, Astras Losec, att skydda från och läka magsår och inflammation i matstrupen mot sura uppstötningar. Omogen banan är också utmärkt för att kvickt minska diarré och kräkningar vid mag-tarmsjukdom och används flitigt i utvecklingsländer på alla från 6 månaders spädbarn till gamla.

Andra kända effekter är att pektin:

* Dramatiskt sänker kolesterol i blodet.
* Förtunnar blodet.
* Motverkar sjukdomar som diabetes, åderförkalkning och stroke. Experimentella studier antyder tom att infarktens storlek blir signifikant mindre vid tillförsel av pektin.

Inulin

Förekommer speciellt i sparris, jordärtskocka, purjolök, vitlök, rödlök m fl av lökfamiljen (”varje dag utan lök är en förlorad dag” – ät den rå eller lätt ångkokt)Banan har speciellt visat sig kunna dämpa och skydda mot uppkomst och återkomst av olika medicinska inflammatoriska tarmsjukdomar. Samtidigt hör tyvärr inulin till de fiberarter som skapar mest ”fisbenägenhet”, uppkördhet och buller i magen. Trots att det är nyttigt måste det dagliga intaget dock begränsas till högst 3 g per dag.

Betaglukaner

Förekommer rikligt i bl a bryggerijäst, shiitakesvamp, säd och alldeles speciellt i havre (vilket förklarar varför havre i så många sammanhang anses som alldeles speciellt hälsosamt). Mängden intagen havre behöver aldrig begränsas – jag är frestad att säga ju mer desto bättre. Ett stort antal betydande hälsofrämjande egenskaper är knutna till intag av mer än 3 gr betaglukan per dag:

* Bidrar till skydda hjärta och kärl genom att starkt sänka både totalt kolesterol och dåligt kolesterol i kroppen.
* Minskar blodtrycket.
* Skyddar mot infektioner, speciellt bakteriella sådana.
* En substans lentinan,som finns i shiitake svamp, har i försök visat sig skydda mot cancer och också bidra till lägre tillväxthastighet av manifesterad cancer.

Resistent stärkelse

Förekommer rikligt i grön banan, okokt potatis och andra rotfrukter, ärter, böner, linser, säd och fröer. Till skillnad mot annan stärkelse så kan resistent stärkelse inte tas upp i tunntarmen (där av namnet), utan når intakt bakterierna i grovtarmen, där det smälter och frisätter näring och andra nyttiga substanser. Här vid:

* motverkas diabetes genom att förbättra ökad känslighet och tillvaratagande av kroppens insulin
* minskar nivåerna i kroppen/blodet av både socker och insulin
* ökar tillverkningen av bl a smörsyra, viktig näring till tarmväggen
* tätar smörsyran tarmväggen och förhindrar läckage av gifter och bakterier in i kroppen
* stärks immunförsvaret
* minskar graden av inflammation

Bakterierna jublar, men mage och tarmar protesterar

Många fibrer måste doseras med stor sparsamhet. Mångfald och måttlighet är viktigt och många kan intas i stora mängder medan andra bör intas med måttlighet för annars orkar inte tarmarna med dem – man får problem med extensiv gasbildning, fisbenägenhet, uppsvullnad av buken och ofta smärta. Om kroniskt förekommande har det fått namnet ”irritable bowel syndrome” (IBS), ett tillstånd som tycks plåga ungefär var tredje svensk. Australiensiska forskare har forskat och publicerat en lista som kallas för FODMAP, som sammanfattar fibrer som man skall vara försiktig med och fibrer som man kan äta mycket av. Frukter och grönsaker som innehåller fibrer och som bara i mindre skala irriterar tarmen är:

Frukter: Bananer, blåbär, grapefrukt, vindruvor, honungsmelon, kiwifrukter, citroner, limes, mandariner, apelsiner, passionsfrukt, ananas, hallon, cantaloupmelon, tomater
Grönsaker: Alfalfa, bambuskott, böngroddar, morötter, vitkål, vitlök, äggplanta, gröna böner, sallad, gräslök, palsternackor, potatis, pumpa, rädisa, vårlök (dock bara som rå), squash, zucchini
Säd: Säkrast är glutenfria produkter – havre, polenta, quinoa, ris, majs och spelt
Nötter: dock alltid mindre än en handfull per dag av macadamianötter, jordnötter, pekannötter, pinjenötter, pumpafröer, sesamfrö, solrosfrö, valnötter.

Socker är industriellt förstörda fibrer – avstå från dem

Konsumentföreningen i Stockholm har sammanställt listor på frukostmat som i flesta fall innehåller på tok för mycket socker (se listor nedan). Det finns också probiotikadrycker på marknaden som innehåller alldeles för mycket socker. Om du vill dina barn och dig själv allt väl så avstå från dessa. Ge istället dina barn vanlig hemgjord muesli med frukt – gärna i form av klassisk Bircher-muesli – det är vad vi ofta intar.

Fig_no_28a_socker_flingor-01

Var också försiktig med fruktjuicer och gul, mogen banan – det är nästan bara socker. Grön banan är däremot full av fibrer – den är som bäst då du har svårt att få av skalet. Asiater äter gul banan då de vill gå upp i vikt och grön banan då de vill gå ner – och det fungerar. Avstå också från besök på konditorier, kaffekalas och kyrkkaffe – där serveras mest socker. Enligt min mening har dessa ganska uråldriga företeelser spelat ut sin roll och kan förpassas till museet som exempel på hur man bar sig åt i en gång i tiden. Bjud i stället de som så önskar på ett glas vin, helst rödvin, rikt på antioxidanter och mycket fattigt på socker. Det är mycket nyttigare – tro mig.

Fig_no_28b_socker_mejeriprodukter-01

Några av dessa rätter innehåller per 100 ml mer socker än de 15 gram som rekommenderas för en vuxen person.

När jag var liten trodde alla att smörgås och mjölk var det nyttigaste man kunde äta.

Förr i tiden trodde man att mjölk var nyttigt. I dag vet vi bättre.

När jag var barn så trodde alla att smörgås och mjölk, liksom köttbullar och potatismos, var det nyttigaste man kunde äta. Och nyttigast av allt, det var knäckebröd med messmör. I dag vet vi att det är precis tvärtom. Denna krönika syftar till att diskutera mejerivarors inflytande på hälsa och åldrande. Till brödet återkommer jag i nästa krönika.

Generellt för mejerivaror gäller att de:

Innehåller rikligt av bl a sockerarterna laktos och D-galaktos.
Laktos och D-galaktos bidrar båda starkt till förhöjd inflammation i kroppen, som i sin tur bidrar till nedsatt immunförsvar och ohälsa. Därtill har D-galaktos i djurförsök, även i mycket låg dos, visat sig ge upphov till nedbrytning av vävnader (speciellt i nervsystemet), nedsatt minne, för tidigt åldrande och förkortad livslängd.

Innehåller en stor mängd av proteinet kasein.
Kasein har starka inflammationsframkallande egenskaper som motverkar tillväxt/förnyelse av godartad tarmflora.

Innehåller stora mängder långkedjiga mättade fetter.
Långkedjiga fetter ger upphov till högt blodfett och skapar förstadier till åderförkalkning senare i livet. Endast fetter med lägre antal kolatomer än 12 kan tas upp direkt till levern via portådern. Fetter med längre kedjor som t ex ”kofetter”, tvingas däremot ta den långa resan till levern via lymfsystemet och allmänna blodcirkulationen. Nackdelen med detta är att de stannar i blodcirkulationen alltför länge, ofta i flera timmar, vilket gör blodet tjockare och mer tungflytande. Om det finns trånga passager i t ex hjärtats eller hjärnans blodkärl, kan detta leda till hjärtinfarkt eller stroke. Dessutom blir ett av kroppens viktigaste immunorgan, tapeten på blodkärlens insida (endotelet), kraftigt ansträngt och immuncellernas makrofager blir kraftigt utsatta när de gör allt de kan för att ta bort fettet ur blodet.

Innehåller stora mängder upphettningsgifter, såsom exempelvis akrylamid, speciellt rikligt i mjölkpulver.
1912 visade fransmannen Louis Camille Maillard att gifter från upphettad mat gav upphov till kroniska sjukdomar – för detta fick han Franska Akademiens högsta pris, men därefter gjorde man allt för att glömma det. Med utvecklandet av moderna tekniker som molekylärbiologi kunde man i slutet av 1900-talet dock styrka att han verkligen hade rätt. Pastörisering av mjölk leder till att uppåt 100 nya giftiga och inflammations- och sjukdomsframkallande substanser bildas – gemensamt kallade AGE och ALE – bland dem akrylamid.

Innehåller alldeles för mycket hormoner och tillväxtfaktorer, avsedda att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.
Flera typer av cancer är för sin uppkomst och tillväxt starkt beroende av hormoner – åtminstone de i testiklar, bröst, prostata, ovarier, livmoder och grovtarm. Modern produktionsteknik, med tidig insemination, medför att 80% av mjölken kommer från dräktiga kor. Sådan mjölk innehåller stora mängder av hormoner, allt från hjärn- och hypofyshormoner till hormoner från sköldkörtel och gastrointestinala peptider, och framför allt steroider som östrogenerprogesteron och faktiskt också testosteron. Man räknar med att uppåt 80% av de steroider som människan tillförs utifrån kommer från mjölkprodukter. Hormoner följer i stort sett fettet när mjölken separeras i olika fraktioner och innehållet är därför störst i smör och ost (redan helmjölk innehåller dock dubbelt så mycket som skummjölk). Hos flickor bidrar det till tidig bröstutveckling, allt tidigare mensdebut och könsmognad. De stora mängderna av tillförda hormoner påverkar också både mammors och pojkars utveckling negativt, bidrar till fetma och allt större födelsevikter.

Webb

Spock var på sin tid en världsberömd barnläkare och trendsättare inom barnuppfostran. Hans bok – ”The Common Sense Book of Baby and Child Care” – fanns i alla hem på 40-50-talet, även Stigs.

År 2007 studerade ett Institut för Riskvärdering vid Utrechts Universitet tillförseln av östrogener via mjölk. Det befanns vara i medeltal 372 ng per person och dag, vilket författarna rapporterade som ”dramatically more than currently recognized”. Vid mitt uppföljande samtal med Institutets chef några månader senare, framgick att industrin reagerat på detta med total tystnad för att tiga ihjäl resultatet av studien.

Samband mellan mejerivaror och bröstcancer och prostatacancer

Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan intag av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion. Tiden var inte mogen, ingen tog det på allvar – industrin gjorde allt för att bevara bilden att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.

Webb

I Japan steg mellan 1948 och 1998 frekvensen av prostatacancer 25 gånger, parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000% (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre). Nu är det kinesernas tur. De levde under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de fullt ut västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Detta oroar mina kinesiska kollegor, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

En nyligen publicerad isländsk undersökning av drygt 9000 män som följts i nästan 25 år och där mer än 2000 män drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom druckit mycket mjölk hade cirka 320% större risk att utveckla prostatacancer än de som druckit lite mjölk.

Webb

Mjölk ger inte starka ben

En i dagarna publicerad solid svensk undersökning följde ca 61 000 kvinnor och 45 000 män från Uppsala, Västmanland och Örebro i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel för tidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet. Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur. Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur.

Missledande marknadsföring

Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygg – dess produkter är sedan århundraden ”helgonförklarade” och får inte ifrågasättas. Annat hade det varit om denna industri varit lika hårt övervakad som tobaksindustrin i USA, som i mycket stor utsträckning blivit dömd till flermiljardskadestånd (i dollar) för ”missvisande marknadsföring”.

Den skyddande handen finns kvar över mejeriindustrin. I den gångna veckan förklarade Livsmedelsverket att de inte tänker ändra sina rekommendationer, inte ens efter de senast publicerade studierna.

För referenser och fler bilder, besök min hemsida www.bengmark.com eller se mina föredrag på youtube.com. 

Hedra dina skyddsbakterier och du må leva länge på jorden.

Våra skyddsbakterier får inte den mat de behöver

Våra kroppar är nerlusade med mikroorganismer och framför allt bakterier. Det kanske låter konstigt, men faktum är att de finns överallt på oss – på huden, i håret, i vaginan, i magtarmkanalen och i andningsvägarna – och de har ytterst viktiga funktioner för vår hälsa och vårt välmående.

Egentligen är det meningen att människor och djur ska födas sterila, men i samma sekund som ett barn föds får det en ”slick” av mammans bakterier (som därigenom ärvs). Omvärlden och framför allt modersmjölken berikar de närmaste månaderna efter födseln med flera arter, och antalet skyddsbakterier i en hälsosam kropp växer snabbt. Bakterierna förblir i princip desamma genom hela livet och en individs uppsättning och mönster av skyddsbakterier (kallas i vetenskapen mikrobiom) är så specifikt att man skulle kunna använda individens avföring för att identifiera personen.

Tyvärr så hedrar vi inte mikrobiomets behov som vi skulle göra om vi visste villkoren. Tvärtom har vi gjort livet miserabelt för våra vänner. Skyddsbakterierna får inte den fiberrika, mineralrika och antioxidantrika mat de vill ha, åtminstone inte i tillräcklig mängd, och dessutom utsätter vi tarmens flora av godartade bakterier (mikrobiota) för alldeles för mycket kemikalier av olika slag, helt emot deras vilja. Kemikalier som finns från början i maten eller som uppkommer när maten bereds av industrin eller det egna köket (hit hör bl a gluten i viss säd, kasein i mjölk och upphettningsprodukter som akrylamid, AGE och ALE ).

Så, hur får vi skyddsbakterierna att trivas?

För snart 100 år sedan iakttog en dansk forskare som hette Gram i efternamn, att vissa bakterier tog upp färg i sitt skal medan andra inte gjorde det. Bakterier som tar upp färg kallas sedan dess för Grampositiva (Gram+), medan de som inte gör det kallas Gramnegativa (Gram-). Flertalet Gram+ är godartade medan flertalet Gram- är sjukdomsalstrande, och producerar bl a giftet endotoxin som är starkt inflammations- och sjukdomsframkallande.

Det positiva med de Grampositiva bakterierna är att de, förutsatt att de befinner sig i en miljö som de trivs i, har egenskapen att kunna trycka undan de inflammationsframkallande och sjukdomsalstrande Gramnegativa bakterierna. Gram+ kräver dock mycket mineraler, speciellt magnesium, för att kunna växa till sig och dominera. Rå, fryst eller lätt ångkokt grönkål, broccoli, spenat, blad från rödbetor, morötter samt avokado, är säkra källor av det som de godartade bakterierna vill ha, men speciellt rika på t ex magnesium är dock föda förtecknad på denna bild:

Fig_no_3_Magnesium_lista-01

Under optimala omständigheter skall det få finnas ungefär en elakartad bakterie per en miljon godartade bakterier, men tyvärr ser det sällan, om någonsin, så bra ut bland oss som lagt oss till med västerländsk livsstil och matvanor.

Utöver att trycka bort de elakartade bakterierna, utövar Gram+ en mängd goda funktioner som t ex:

* Producera korta vattenlösliga fettsyror (med bara 4-5 kolatomer) som t ex smörsyra och valeriansyra, som lätt tas upp av och ger näring till tarmväggen. Detta förstärker tarmväggens barriärfunktion och förhindrar att tarmen läcker innehåll från avföringen – gifter, döda eller levande bakterier eller rester av bakterier – in i kroppen, ett tillstånd som är mycket vanligt och som tjänar som inkörsport till sjukdom – ofta kallat ”Leaky Gut”

* Extrahera en mängd nyttigheter – antioxidanter, vitaminer, viktiga aminosyror och energi – ur bl a de färska blad vi äter, för att sedan skicka det vidare in i kroppen. Till dessa nyttigheter hör även socker, som är en viktig energi för kroppens och inte minst hjärnans funktion, men detta socker kommer dock kroppen långsamt tillgodo – utsträckt över flera timmar – ett riktigt välfungerande ”slow release”-system.

Gram+ lämnar över scenen till Gram-

Avslutningsvis kan man säga att Grampositiva bakterier och Gramnegativa bakterier har helt olika ”sociala” beteendemönster. När det inte finns tillräckligt med föda och miljön inte duger, så tackar Gram+ artigt för sig och försvinner i all tysthet. Detta lämnar över scenen till de Gramnegativa bakterierna som snabbt tar över miljön som t ex tarmen, och ställer om immunsystemet mot ökad inflammation. Och, de stannar inte bara i tarmen utan infiltrerar dessutom resten av kroppen i form av gifter, bakterier (levande eller döda) eller bakterierester. Till slut ställer de om metabolismen i kroppen, vilket är FRÄMSTA orsaken till akuta och kronisk inflammationer och infektioner, samt till fetma och kroniska sjukdomar.

Om man inte äter helt perfekt finns det i dag ett populärt kosttillskott som heter probiotika och som tillför extra skyddsbakterier till magen. Det finns på Apoteteket och i var och varannan hälsokostaffär, dock är det viktigt att komma ihåg när man köper probiotika att cirka 80 % av det som säljs är helt värdelöst – något som jag kommer att återkomma till många gånger framöver.

Kronisk inflammation och sjukdom börjar i tarmen.

Matens grad av raffinering bestämmer var den tas upp av kroppen

All mat vi äter lämnar förr eller senare tarmen och går in i blodet för transport till kroppens celler. Så långt allting gott. Frågan är bara var i tarmen maten tas upp – redan i tunntarmen eller 3-4 timmar senare i grovtarmen?

Ju längre maten får stanna i tarmen desto bättre, och det är matens grad av raffinering som bestämmer var den tas upp av kroppen. Mat som behandlats industriellt, antingen redan av livsmedelsindustrin eller – ännu vanligare – i det egna köket, är så bearbetad att den tas upp redan högt upp i tunntarmen. Och det är inte till fördel för kroppen.

Den oraffinerade maten däremot – råa frukter, grönsaker och rotfrukter – är så svårsmält att den till sin huvuddel transporteras den 3-4 timmar långa vägen som det tar ner till grovtarmen, där den bryts ner av tarmfloran (mikrobiota). Detta är alltid önskvärt. Under miljontals år har denna väg varit helt dominerande och cirka 80 % av den mat som då åts togs upp i kroppen på detta sätt.

Så, varför är det bättre att maten tas upp i grovtarmen?

När den oraffinerade och mer svårsmälta maten når grovtarmen ger den också näring till en omfattande, hälsobringande flora av godartade bakterier, samt ger floran av godartade bakterier möjlighet att föröka sig. Det här gör att floran av godartade bakterier kan utföra sina livsviktiga funktioner som är absolut nödvändiga för optimal hälsa:

* Undertrycka eventuell dominans av elakartade sjukdomsbringande bakterier. Om de elakartade bakterierna i stället får dominera ostört skickar de in gifter i kroppen eller tar sig till och med själva in i kroppen. Där skapar de inflammation med åtföljande fetma och akuta och kroniska sjukdomar.
* Stimulera immunförsvaret. Större delen av immunförsvaret sitter i tarmarna – här produceras huvudparten av kroppens immunglobuliner och här ”skolas” kroppens immunceller för funktion runt om i kroppen.
* Frisätta nyttiga ämnen från de plantor vi äter som t ex en mängd korta fettsyror, aminosyror, vitaminer och antioxidanter, som tas upp och kommer kroppen tillgodo.
* Tillföra kroppen energi bl a socker, men nu i takt med kroppens behov – ”slow release” – istället för på det chockartade sätt som sker när sockret äts som raffinerat och då tillförs i stora mängder högt uppe i tunntarmen.

Varför är det så dåligt att maten tas upp redan i tunntarmen?

Om maten istället tas upp redan i tunntarmen går man miste om alla hälsofördelar ovan. Dessutom är det förenat med många nackdelar som på lång sikt är direkt livshotande, då det:

* Starkt anstränger matsmältningsorgan t ex lever och bukspottskörtlar, som tvingas arbeta under högtryck för att så fort som möjligt bli av med överskottet av socker i blodet. Det här är mycket skadligt för kroppen och dess celler.
* Skapar kronisk inflammation och bidrar långsiktigt till fetma och kroniska sjukdomar främst diabetes och Alzheimers.
* Ger en dåligt fungerande tarmflora och nedsatt immunförsvar med åtföljande vanlig förekomst av förkylningar och andra akuta och kroniska sjukdomar.

60% av maten vi äter i dag tas upp i tunntarmen

Att den moderna maten, där ofta industrin och/eller det egna köket redan har gjort det arbete som under miljontals år utförts av våra tarmbakterier, tas upp redan högt i tunntarmen är med andra ord inte alls bra. Medan denna genväg bara utnyttjades av en bråkdel – mindre än 15% – av den mat våra förfäder åt, har den idag blivit huvudvägen in för all den sockriga och sockerliknande mat som vi sätter i oss – så mycket som 60% av maten vi äter idag tas upp redan i tunntarmen.

Fig_no_2_80-10-10-01

För optimalt upptag i grovtarmen borde man i stället äta enligt 80/10/10-modellen – 80% råa grönsaker, 10% vegetabiliska fetter och 10% vegetabiliska proteiner. Detta är till stor fördel för våra skyddsbakterier i magen. Om skyddsbakteriernas viktiga funktion för god hälsa kommer jag att berätta mer om nästa måndag.

Varför välja att vara sjuk när du har rätt att vara frisk?

Kronisk inflammation – modern till alla våra sjukdomar

Eftersom all modern forskning visar att något som kallas för kronisk inflammation är startskottet för de flesta, om möjligt alla, sjukdomar, tänker jag fokusera på det i dag. Det finns många sätt för dig själv att motverka kroniska sjukdomar som exempelvis cancer, diabetes och Alzheimers, men för att klara det krävs kunskap.

För 15 år sedan satte jag av mer än ett år till att studera orsakerna till alla kroniska sjukdomar. Till min stora överraskning fann jag då att alla var desamma – samtliga kroniska sjukdomar är syskon eller åtminstone kusiner med varandra. Det var då jag förstod att många, om inte alla, kroniska sjukdomar är orsakade av den långvariga försvarsreaktion och den uttröttning av immunförsvaret, som en kronisk inflammationinnebär.

Låt oss ta det från början. Vad är inflammation?

Begreppet inflammation har varit känt i många hundra år. Det kommer från latinets inflammatio, som betyder brand. Det myntades ursprungligen som beskrivning av den förändring man ser när någon vävnad i kroppen utsätts för hot i form av skada eller infektion. Tidigt beskrev man dess fem karakteristiska tecken: rodnad (rubor), svullnad (tumor), smärta (dolor), lokal värmeökning (calor) och nedsatt funktion (functio laesa). Flera av dessa reaktioner är effekter av att kroppen mobiliserar sitt försvar mot en skada, och att den vill inleda läkning. Tidigt lärde man sig att de vita blodkropparna spelar en stor roll här – så fort det uppstår en skadad vävnad lämnar de vita blodkropparna blodbanan för att så snabbt som möjligt avgränsa skadan/infektionen och hejda dess spridning, förstöra/äta upp bakterierna och resterna av de skadade cellerna (något som kallas fagocytos). Idag vet man dock att reaktionen är mycket mer komplex än så. Reaktionen har fått namnet akut fasreaktion, och i dess spår följer ofta bestående vävnadsskador som t ex ärrbildning och sammanväxningar mellan organ.

Men, vad är då kronisk inflammation?

På senare år har man upptäckt att något vi kallar för kronisk inflammation är vanligt förekommande hos flertalet av oss på grund av att vi lämnat våra förfäders livsstil och matvanor. Den kroniska inflammationen är, i motsats till den akuta fasreaktionen, synnerligen diskret och ofta svår att identifiera. Lågmälda tecken på kronisk inflammation kan vara: oförklarlig trötthet, sömnsvårigheter, huvudvärk, håravfall, tidigt grått hår, mjäll, finnar, oförklarliga hudutslag och rodnader, torra ögon, sköra naglar, torrhet i munnen eller faktiskt okontrollerbar salivbildning, reducerade sexfunktioner, oregelbundna menstruationer, oförklarad kronisk förstoppning eller faktiskt också diarré, oförklarad skeletturkalkning, frekventa oförklarliga infektioner och influensa, frekvent mental depression, oförklarad andfåddhet, svettiga fötter och svettiga handflator, med mera. Många sjukdomar som uppträder i tidiga barnaår som allergier och bokstavssjukdomar, exempelvis ADHD, uppvisar också betydande kronisk inflammation.

Medicinering förvärrar ofta problemen

Min uppfattning är att symptom som ovan, som ofta är tecken på kronisk inflammation, borde fungera som en varningssignal på att du bör förändra din livsstil. Det är inte ovanligt att personer med problem av dessa slag klagar hos sin läkare vilket ofta resulterar i ett recept på något läkemedel. Tyvärr hjälper läkemedelsbehandling i de flesta fall inte mot kronisk inflammation utan resulterar i stället ofta i förskrivning av ytterligare ett eller flera läkemedel. Och det måste ju anses vara dumt, då det mest effektiva sättet att komma till bukt med kronisk inflammation är att förändra ditt sätt att leva.

Oförändrad livsstil leder ofta till en ond spiral av sjukdomar

Om man inte förändrar sin livsstil och orsaken till att problemet uppkommit från allra första början, leder det i stället till fler sjukdomar. Det kroniska inflammatoriska trycket gör helt enkelt att en individ som fått en kronisk sjukdom löper väsentligt större risk att få en andra och en tredje. Efter flera år av kronisk inflammation uppstår inte sällan mycket allvarliga kroniska sjukdomar, så som Alzheimers, diabetes, cancer och många fler.

Vad vi däremot inte lyckats hitta någon förklaring till än, är varför sjukdomsförloppet hos en individ börjar med cancer, hos en annan med diabetes och hos en tredje med Alzheimers. Vad som är positivt är dock att mycket talar för att en radikal omställning av livsstil och matvanor inte bara leder till att bekämpa den aktuella sjukdomen, utan också kan bryta den onda spiralen av sjukdomar som följer i varandras spår.

Många faktorer avgör men den största makten har du själv

Det är tusentals, sannolikt tiotusentals, faktorer som bidrar till utveckling av långvarig kronisk inflammation – allt ifrån hur din farfar hade det då han föddes och växte upp och hur din mamma levde före och under graviditeten samt medan hon ammade (dvs i den period då immunsystemet programmeras och kalibreras) – till hur du sköter ditt egna liv. Man anser att ”dåligt” arv från farfar liksom din mammas livsstil bidrar till cirka 30% om du får kronisk sjukdom senare i livet.

Farmor Mathilda och Farfar Anton cirka 1895
Farmor Mathilda och Farfar Anton cirka 1895

Det hoppfulla med det här är att du själv disponerar över ca 70% av dina hälsoresurser. Du kan alltså, på många sätt, själv välja om du vill vara frisk eller sjuk. Dina verktyg är bl a vad du äter och vad du undviker att sätta i dig och, inte minst, lämplig och anpassad motion.

Naturligtvis krävs det uthållighet, vilja och ofta omfattande egna insatser. Men även om det ibland känns motigt att motionera och tillreda hälsosam mat är det en sporre att veta att livsstilsändringar, också sent i livet, har visat sig ge överraskande stor utdelning – en reduktion med minst 50% av sjukdomsfrekvensen och en betydande förlängning av livslängden. Kronisk inflammation börjar i tarmen och en fungerande tarmflora är basen för god hälsa.

Fyra magiska fibrer

Maximera intaget av antioxidanter och fibrer.

Mariannes och min kost är maximerad på antioxidanter och fibrer – vi håller noga reda på var de bästa och effektivaste finns men tyvärr är det få som gör det. Ett sädesslag t.ex. vete består grovt i tre delar: skalet, grodden och mjölet. Nyttigheterna sitter helt i skalet och grodden – mångdubbelt mer än i mjölet som bara är tomma kalorier – men ändå har västerlänningar valt att ge skalet och kliet till grisarna för att de skall få ordning på sina ”förstörda” magar, och groddarna till bl.a. minkarna så att de skall få glansiga pälsar – och nöjer sig med de kondenserade s.k. tomma (på nyttigheter) kalorier som mjölet innebär. Det är kunskap som detta som gör att vi äter det andra kastar t.ex. kärnhus, skal, blast m.m. (se min tidigare krönika om detta här).

Dagens bröd är dålig föda.

Bröd är dålig föda av många skäl: mycket kalorier, högre sockerindex (GI-index) än vitt socker, innehåller i flesta fall inflammationsframkallande gluten och upphettningsgifter, och saknar i stor utsträckning växtfibrer – det är därför som så många blir feta på lång sikt av att äta bröd. Två smörgåsar om dagen motsvarar 15 kg fettinlagring per år. Det säkraste bantningstipset som finns är att avstå eller åtminstone radikalt minsta intaget av bröd och öl (som också är baserat på säd). En person gick ner 18 kg på ett år bara genom att avstå från bröd.

Champion´s League av antioxidanter.

De tolv mest antioxidantrika livsmedlen hittills identifierade är i tur och ordning: kryddnejlika (krydda), Sumak-skal (krydda), Ceylonkanel (krydda), sorghum/durrah (säd), oregano (krydda), gurkmeja (krydda), akaj (bär), kakaopulver, kummin (krydda), maqui (bär), persilja (sallad) och basilika (krydda). I närheten ligger också bl.a. teff, amaranth, quinoa (alla fröer) och bovete (egentligen en böna). Det är mycket hoppfullt att fröer, som är unikt rika på antioxidanter och växtfiber, är utmärkta att baka bröd på. Ett är säkert – vi står inför en revolution av brödkulturen.

Tyvärr har redan växtförädlarna börjat öka ”mjölinnehållet” för att öka avkastningen på samma sätt som de gjort med majs, vete, råg och korn och många frukter för att öka söthetsgraden (sockerinnehållet). Vi är många som i fortsättning vill få njuta av URKRAFTEN i oförädlade fröer. Men vi måste vara beredda att betala för det – mångdubbelt det som vi betalar för t.ex. dagens billiga vete.

Fibrer, fibrer och åter fibrer.

Fibrer är mat för våra tarmbakterier. Av fiber tillverkar tarmbakterierna nyttiga substanser som tätar våra tarmar och skyddar mot läckage av gifter in i kroppen, och som radikalt förstärker vårt immunsystem och skyddar mot diverse sjukdomar. I väntan på en ny generation av fiber- och antioxidant-optimerat och lågtemperatur-bakat bröd och müsli, så är det är det angeläget att vi söker alla de möjligheter vi kan för att ta rikligt med tillskott av växtfiber. Våra förfäder åt 150 gram om dagen av växtfiber – dit är det svårt att nå. De hade också mer än dubbelt så rik tarmflora både till det totala antalet bakterier och till antalet arter. Människor i allmänhet, speciellt de som lider av förhöjd inflammation som t.ex. feta människor, har mycket mindre tarmflora – de har tappat sin fibersmältande tarmflora helt då de under åratal undvikit att ”mata” dessa bakterier. Till de bakterier de tappat hör laktobaciller som Plantarum, Paracasei, och Pediococcus – lactobaciller som fascinerar mig och som jag valt för den synbiotika som jag utvecklat och vars effekter jag studerar.

Dagens hälsomyndigheter i västländer har gett upp – de vågar inte rekommendera ett dagligt intag av fiber på mer är 35 gram, vilket nästan blir ironiskt då verkligheten är att medelintaget av fibrer i både Nordamerika och Europa faktiskt bara är15 gram. Jag har tidigare skrivit en krönika om betydelsen av intag av fiber för vår hälsa  (repetera gärna här). Kanske når jag inte upp till 150 gram om dagen, men jag klarar i alla fall med råge majstest, blåbärstest och Kebnekaisetest.

Omogna plantor är mycket rika på både fibrer och antioxidanter.

När växtfibrer mognar omvandlas de till enkelt socker. Typexemplet är omogen banan som är enormt rik på fibrer, speciellt pektin, men som i mognaden blir mest socker och kalorier. Denna kunskap gör att vi aldrig köper gula (vi kallar dem ”halvruttna”) bananer, utan i stället slår till när de är gröna, svårskalade och innehållet klistrar mot gommen då vi äter dem. När sådana finns till buds köper vi dem i mängder och fryser in dem för senare användning (i smoothies, soppor o.s.v.) efter att skalet tagits av. Så gjorde vi tidigare också med avokado men nu behövs det inte eftersom de finns att köpa djupfrysta.

Även potatis är rikt på pektin som tyvärr blir socker då det kokas, men det fantastiska är att sockret återgår till att bli fibrer då potatisen får kallna (i en process som kallas rekristallisering). Våra förfäder åt växter och plantor långt innan de fått mogna, och så gör även vilda apor. Min uppfattning är att också vi borde utveckla teknik att skörda plantor bl.a. fröer och säd kanske 2-3 veckor tidigare än vad vi av tradition gör, något som emellertid kräver helt andra skörderedskap än vad vi för närvarande förfogar över.

Magiska fibrer.

Fyra fibertyper har magiska hälsoeffekter: pektin, inulin, betaglukaner och resistent stärkelse. Det är dessa fibrer jag fokuserar på sedan mer än 15 år och som jag har valt ut att vara nyckelingredienser i mitt recept för min synbiotika.

Pektin  

Pektin är faktiskt en favorit, och möjligen också tarmbakteriernas. 100 % av det pektin vi äter når grovtarmen och tarmfloran. Pektin förekommer speciellt rikligt i citrusfrukter, speciellt i grapefrukt och mest i skalet, äpple (också mest i skalet), omogna bananer, aprikoser, björnbär, hallon, jordgubbar, persikor m.fl. Pektin har en unik förmåga att reducera metabolt syndrom – ”sjukdomens moder” – och signifikant reducera halten i blodet av skadligt kolesterol (ldl-kolesterol) som är känt som en betydande riskfaktor för hjärtkärlsjukdom. Pektin är också känt för att effektivt hämma diarréer. I en mindre studie har pektin visat sig effektivt för att hämma tillväxt av prostatacancer när ingen annan behandling syntes ha effekt. För att nå kliniska effekter bör stora mängder pektin intas dagligen – minst 6 gram, motsvarande ca 4 grapefrukter dagligen, eller mycket stora mängder av andra pektinrika frukter och bär.

Inulin 

Inulin är i särklass det fiber vars hälsoeffekter är mest studerade – inte mindre än drygt 10 000 forskningsrapporter om inulin finns att tillgå. Inulin tillhör en grupp kolhydrater som kallas fruktaner, och de förekommer rikligast i örten cikoria och jordärtskocka (faktiskt är ca en femtedel av roten ren inulin) men också i vitlök (9-16% är inulin), purjolök (3-10% är inulin) och vanlig lök (2-6% är inulin). Maskrosrötter är också rika på inulin och även bananer innehåller inulin om än bara i liten procent (0.3 – 0.7%). Tyvärr har stora delar av befolkningen tappat de tarmbakterier som har förmåga att smälta dessa nyttiga fiber och om de äter mer än 2-3 gram inulin om dagen så drabbas de tyvärr av tarmbesvär: gasbildning, uppsänd buk, illamående, diarréer, fisbenägenhet, magkramp, buller och körningar och också förstoppning. Jag skriver ”tyvärr” eftersom det sannolikt inte finns någon annan fiber som kan uppvisa så många goda hälsoegenskaper. Här ett par exempel valda bland tusental studier:

• Den person som orkar hålla ut med vissa tarmbesvär kan räkna med att både totalantal och antalet arter av tarmbakterier ökar betydligt visar en studie på 30 feta kvinnor som under 3 månader tillfördes en ganska stor daglig dos av inulin (16 gr). Ökningen av avtalet arter av tarmbakterier var faktiskt ganska dramatisk. (1)
Inulin ökar insulinkänslighet, minskar metabolt syndrom och motverkar utveckling av diabetes typ 2. 40 frivilliga försökspersoner med för-stadier till diabetes typ 2 som under 2 veckor tillfördes en stor dos av inulin (30 gr), uppvisade en dramatisk sänkning av blodsockret.

Betaglukaner

Betaglukaner finns främst i sädesslagen havre och korn, i diverse svampar som shiitake, maitake, reishi, shimeji och s.k. ostron-varianter samt i dadlar. Betaglukaner uppvisar en så betydande och helt säkerställd effekt att minska dåligt kolesterol i blodet att myndigheter i t.ex. USA tillåter att det får marknadsföras som ”hjärtskyddande”. Redan ett intag av bara 3 gr betaglukan från havre har visat sig sänka kolesterolhalten i blodet med inte mindre än 23 %. Förutom hjärtskyddande effekter uppvisar betaglukaner i studier också:

• Skyddar mot antibiotika-resistenta stammar (3)
• Skyddar mot cancer som t.ex. melanom (4)
• Ökar energi och sinnesstämning samt skyddar mot infektioner – speciellt influensa och speciellt hos stressade kvinnor. Studier visar att tillförsel av denna fiber reducerar antalet infektioner med två tredjedelar.(5)

Resistent stärkelse

Namnet kommer rätt och slätt av att denna fiber till 100 % går direkt till grovtarmen utan att brytas ner av kroppens egna enzymer i mage och tunntarm – denna uppgift kan bara bakteriernas enzymer klara av. Det finns fyra typer av resistent stärkelse:

• RS1 – fibern är inlåst i skalet och kan endast öppnas av bakterierna: säd, fröer, baljväxter.
• RS2 – potatis, sötpotatis, omogen banan – viktig fiber som blir stärkelse/socker om den kokas.
• RS3 – RS1- och RS2-fibrer som tillåts kallna och som då återgår till att bli resistenta i en process kallad regradering/rekristallisering. Denna egenskap bibehålls också efter försiktig upphettning – dock inte över normal kroppstemperatur.
• RS4 – en slags industriellt framställd syntetisk form som t.ex. ”hi-maize resistant starch”.

Resistent stärkelse är en fibrernas doldis, men kanske den främsta källan till framställning av ”tarm-tätande” och inflammations-sänkande korta fettsyror (främst smörsyra), kända för att motverka metabolt syndrom. Denna fiber är också känd för att motverka fetma. Daglig konsumtion av 15 – 30 gr motverkade mycket starkt metabolt syndrom samtidigt som det bidrog till en viktminskning av feta människor med inte mindre än 10 %. (6)

Det är en katastrof att vår tarmflora blir tilltagande torftig, vilket leder till allt sämre fungerande immunsystem och ökande sjuklighet. Man räknar med – se bild nedan – att västerlänningar (gul linje) tappat 40 % av sin tarmflora jämfört med de som så här långt uppvisar den bästa – Yanomami i Sydamerikanska Amazonas (grågrön linje), och 20 % jämfört med afrikaner som lever som våra förfäder (rött resp blått).

Skärmavbild 2015-12-06 kl. 18.00.20

Prognoser visar att år 2050 har de flesta kroniska sjukdomar tre- eller tom fyra-dubblats. En sådan utveckling kan inget samhälle stå ut med – solidarisk sjukvård för alla har då sedan länge kollapsats. Det är hög tid att du och jag nu tar personligt ansvar för vår hälsa.

”Vårda Dina tarmbakterier väl på det att det må gå Dig väl och Du må länge leva på jorden!”

Litteraturhänvisningar:

1. Dewulf EM et al. Gut. 2013;62:1112-1121
2. Guess ND et al. Ann Nutr Metab. 2015:17;68:26-34
3. Stuyven E et al. Vet Immunol Immunopathol 2009;128:60-66
4. Vetvicka V, Vetvickova J. Anticancer Res. 2015;35:5287-5292
5. Talbott SM, Talbott JA. J Am Coll Nutr. 2012;31:295-300
6.  Maki KC et al J Nutr. 2012;142:717-723

 

     

 

Välj hälsa.

Mitt Välj Hälsa-program syftar till att inom det moderna livets gränser återvinna urkraften i våra förfäders livstil. God hälsa vilar på tre fundament: riklig motion, kontroll av stress och hälsoriktigt ätande.

Fig_no_53_valj_halsa-01-1024x881

Om motionens betydelse kan du läsa mer här. Den senaste erfarenheten sammanfattas med denna bild:

Fig_no_54_exercisemortality-01-1024x904

 

Om betydelsen av stresskontroll kan du läsa mer här.

Fig_no_53_valj_halsa-02-1024x880

Denna krönika syftar dock till att diskutera födans betydelse. Tre faktorer spelar den största rollen: tidpunkten på dygnet då den intas (läs mer här), mängden föda som intas (läs mer här) och vad som intas.

De allmänna principerna för mitt Välj Hälsa-program finns sammanfattat i 12 budord:

HÄLSA – TOLV  BUDORD
• Begränsa/ta bort socker och sockerlikt: bröd, pizza, pasta, kokt ris, kokta rotfrukter i/ur kosten.
• Begränsa intaget av fruktsocker främst genom att utesluta kolsyrade drycker – läsk.
• Begränsa/ta bort mejerivaror ut kosten.
• Begränsa köttintag till mest vild fisk, och vilt. Undvik gris och begränsa nöt till högst 300 gr per vecka. Genom punkt 3 och 4 minskar Du radikalt ditt intag av långkedjiga fettsyror som skapar inflammation – speciellt de första timmarna efter fettrik måltid. Ät istället fetter med kortare kedjelängder speciellt kokos och avokadofetter.
• Begränsa/ta bort ur kosten all mat som någonsin blivit upphettad över 100 grader.
• Begränsa expositionen för bakteriegiftet endotoxin och omvärldsgifter/pesticider finns också i t.ex. damm.
• Begränsa expositionen för läkemedel.
• Ta så långt möjligt bort inflammationsframkallande proteiner som kasein (mejerivaror), gluten (vete, råg och korn) och zein (majs) ur kosten.
• Låt majoriteten av din kost vara färska råa grönsaker och frukter med låg sockerhalt, men gärna högre fetthalt, färska eller torkade kryddor och teer som nedsätter inflammation (olivte, yerba mate-te och grönt te).
• Ät rikligt med växtprotein/fiber/antioxidant-rika sädeskorn, fröer, ärtor, bönor, linser, mandel och nötter.
• Tillför rikligt av vitamin D, omega-fett, gurkmeja och probiotika – anti-inflammationens fyra hörnpelare. 
• Praktisera om möjligt dygnsfasta d.v.s. ingen mat efter kl 18.00 och före kl 12.00 nästa dag.

Viktiga föda är nötter mandel, fröer, ärter, bönor, linser, kryddor o dyl. Tyvärr är de ganska otillgängliga och mycket dyra i svensk handel. Alla dessa skall man kunna köpa in i kiloförpackning och ingen av dessa varor kosta över 150 kr kilot.

Martin Olsson och invandrarbutiker att föredra framför livsmedelskedjorna

Tyvärr älskar våra livsmedelskedjor att sälja mer förpackning än innehåll. Jordnötter t.ex. finns idag, som jag ser det, bara i kiloförpackning hos ICA och bara i småförpackning hos CityGross. En sådan policy leder till att man blir snål mot sig själv och inte äter tillräckligt av dessa nyttigheter. Den fanns en tid, men den ligger långt tillbaka, då vi kom hem från turistresor till Spanien med ca 15 kg nötter och kryddor, som vi köpt på spanska marknader, vilka vi sedan djupfrös för de närmaste månadernas behov. Det behöver vi inte längre – vår räddning blev Martin Olsson. Här registrerade vi oss för ca 25 år sedan, formaliteterna var ringa jag använde mitt personnummer och kallade mig Stig Bengmark Konsult (hade jag skrivit Stig Bengmark Professor hade det säkert gått sämre). Jag tror att alla kan göra detsamma. Härifrån drar vi hem stora lass av kryddor (älskar t.ex. blandningar som Fem pepparsorter, åtta franska örter) men allra främst gurkmeja i kiloförpackningar.

Har man inte tillgång till Martin Olsson så har man ofta glädje av invandrarbutiker, som inte älskar att ”smula sönder” allt som de stora livsmedelskedjorna. I England har alla stora livsmedelsbutiker inrättat ett ”Martin Olsson” inom sina egna lokaler och en stor del av butiken upptas av en sektion som kallas ”World Foods” – här återfinns det mesta i stora – ja riktigt stora förpackningar.

En stor del av sk Välj Hälsa-föda återfinns i vad jag kallar födans ”Champions Leageu” – se bilder nedan! Utan Martin Olsson och invandrarbutiker så blir det dyrt – mycket dyrt. Jag avskyr butiker som föredrar att sälja förpackning framför innehåll! Här krävs en förändring – kanske en engelsk lösning?

Fig_no_55_Antioxidant_toplista-01-770x1024

Fig_no_1_Antioxidanter_lista_del1-01-1024x716

Fig_no_1_Antioxidanter_lista_del1-02-1024x716

 

Kanske är ”syntetisk bajs” framtidens lösning?

Denna krönika är en direkt fortsättning på min krönika den 5 oktober – Bajs botar bäst?

I denna berättade jag om de enormt framgångsrika behandlingar med feces-transplantation (FMT) – upprepad bajsöverföring från donator till en sjuk person – som är tilltagande aktuella. Myndigheterna i olika länder har emellertid svårt att acceptera metoden, som den nu är utformad – man kan nämligen, även om det sällan inträffar, överföra sjukdom istället för hälsa. Det finns mycket i bajs som man helst önskar slippa. Därför kräver myndigheterna omfattande testning både av donator och vederbörandes bajs, innan tillstånd till överföring ges. FMT är också en hantering som sjukvårdspersonal ogärna vill ägna sig åt – trots allt så upplevs uppslamning av bajs och överföring som ”äcklig” av de flesta, både personal och mottagare. Behovet är därför stort att finna alternativa metoder som ger likvärdigt resultat men som är angenämare och mycket lätthanterligare. En på laboratoriet framställd ”syntetisk bajs”, gjord att innehålla både effektiva bakterier och rikligt med aktiva fiber, framstår som ett mycket attraktivt alternativ. Sådan syntetisk  bajs kallas SYNBIOTICS – sökandet efter ett bra sådant alternativ är vad jag sysslat med de senaste 20 åren.

Problemet är större än man tror – åtminstone hälften av befolkningen bär på resistenta stammar – och 100 000-tals dör årligen både i Nordamerika och Europa.

Det är speciellt de som har dåligt eget immunförsvar – äldre och kroniskt sjuka – som drabbas. En nyligen publicerad rapport från en studie omfattande ett tiotal vårdhem i USA ger en dags-bild av verkligheten. Patienterna får i medeltal antibiotika drygt 2 gånger per år och nästan hälften (47 %) bär på svår antibiotikaresistens (1). Nästan alla patienter lider av regelbundet återkommande episoder av svår diarré eller förstoppning.

Framgångsrika försök med probiotika när man ”tvingas” ge antibiotika.

Första försök till att behandla med sk ”syntetisk bajs” d.v.s. en på laboratoriet sammansatt komposition av hälsobakterier (men tyvärr inga fibrer), gjordes i slutet av 1980-talet. Redan 1989 rapporterade danskarna Tvete och Rask-Madsen en mycket framgångsrik behandling med en probiotisk komposition av tarmbakterier – att ersätta FTM – de prövade med stor framgång en blandning av 10 olika i laboratoriet framodlade tarmbakterier, på fem patienter med resistent Clostridium difficile infektioner (CDI), som alla blev friska efter behandling (2). Några år senare prövade man att ge probiotika till alla patienter som man ”nödsakades” ge antibiotika. Det visade sig då att de som samtidigt med antibiotika-behandlingen också fick probiotika bara hade nästan hälften så ofta tecken på kvarvarande svåra och dödliga C diff-bakterier i sin magtarmkanal (3). Liknande resultat rapporterades året därpå vid samtidig behandling med probiotika vid antibiotika- behandling av barn med öroninflammation (4). I ytterligare en studie fick bara 7/57 (12%) antibiotika-inducerad diarré om de samtidigt behandlades med probiotika, jämfört med nästan tre gånger så ofta hos de 19/56 (34%) som bara fick antibiotika utan tillsats av probiotiska bakterier (P=0.007). Att alltid ge probiotika till alla som behandlas med antibiotika – en enkel, billig och effektiv metod – har emellertid tyvärr så här långt inte blivit någon allmän praxis.

Vad är bajs?

Bajs är till 80% vatten men av återstoden är mer än hälften tarmbakterier och resten mest fibrer av olika slag – dock mest sådana fibrer som dagens svårt handikappade västerländska ”bajsorgan” inte lyckas knäcka. Sammansättningen i den komposition som jag jobbar med, Synbiotic 2000, är gjord att efterlikna bajs d.v.s. innehålla rikligt med nyttiga och effektiva bakterier och också rikligt med starkt bioaktiva fibrer ofta kallade prebiotika. Det är inte vida känt, men det är bara en liten andel – mindre än 10 % av det som på marknaden kallas probiotika – som har någon som helst effekt. Många produkter har faktiskt motsatt effekt, och endast de som genomgått omfattande prekliniska och kliniska tester kan förväntas ha någon som helst effekt. Innan man köper sådana produkter bör man alltid efterfråga sådana studier. Det är faktiskt så att även om de laktobaciller som produkten innehåller getts exakt samma namn så kan de ha helt olika effekter – namnet på bakterierna är inte alltid garanti för förväntad effekt.

En mycket liten minoritet av laktobaciller  kan bryta ner och omsätta ”tuffa” fibrer.

Lactobacillus plantarum, Lactobacillus paracasei subsp. paracasei och Pediococcus pentosaceus är kända för att vara bäst på att bryta ner tuffa nyttiga fiber – jag kallar dem TRIPPEL-P (alla namn börjar på P) – ”the Champions league” of probiotics. Jag har efter omfattande tester valt just sådana att ingå i min synbiotika. En klassisk studie är mycket intressant – den visade att när 712 olika laktobaciller studerades så var det bara fyra stammar av  laktobaciller som kunde bryta ner tuffa fiber inkluderande mycket viktiga  oligofruktan-fibrer (phlein och inulin), och dessa var flera stammar av Lactobacillus plantarum, Lactobacillus paracasei subsp. paracasei, Pediococcus pentosaceus  & Lactobacillus brevis (5) – de första tre är utvalda att ingå i Synbiotics 2000. De som normalt inte har tillgång till dessa stammar i sitt bajsorgan får besvär från magtarmkanalen då de äter sådana fiber (se vidare min krönika om fiber).

Mycket få laktobaciller kan eliminera resistenta bakterier av typ Clostridium difficile (Cdiff).

Det visade sig vid studien att bara tre stammar av 50 undersökta kan ta kål på alla de Clostridium-stammar som prövades, nämligen en Lactobacillus plantarum och två stammar av Lactobacillus paracasei subsp. Paracasei. När en internationellt välkänd grupp av mikrobiologer i Estland undersökte förmågan hos 50 olika stammar av laktobaciller att ”ta kål” på 23 olika stammar av Clostridium difficile, så fann de en stor variation i effektivitet.  Inte mindre än 27 stammar av laktobaciller visade sig vara totalt verkningslösa, 18 stammar hade delvis effekt medan som sagt bara total tre stammar,  en Lactobacillus plantarum och två stammar av Lactobacillus paracasei subsp. Paracasei visade en 100-procentig framgång (6). De stammar av Lactobacillus plantarum och lactobacillus paracasei som vi valt ut från mer än 500 Lactobaillstammar, som vi samlat, har nämligen visat unika anti-inflammatoriska och anti-infektiösa egenskaper, och de ingår i Synbiotic 2000 efter att ha varit föremål för omfattande kliniska studier i mer än 15 år.

Majoriteten av västerlänningar och ALLA som är feta har helt förlorat sina Lb plantarum och Lb Paracasei .

Tidigare undersökningar visar klart att vår uppsättning av tarmbakterier blir tilltagande ”torftigare” med tilltagande övergång till industritillverkad och starkt processad mat. Sedan mer än femtio år vet vi att de flesta av oss redan förlorat våra betydelsefulla fibersmältare/fibernedbrytare som t.ex. Lb plantarum och Lb paracasei. En 2012 genomförd undersökning visar att ”försämringen” av tarmfloran fortsätter och att huvudparten av undersökta fransmän idag hade tappat åtskilliga arter stammar av laktobaciller och främst Lactobacillus plantarum och Lactobacillus paracasei. Personer hos vilka vällevnaden lett till fetma, har faktiskt totalt förlorat sina plantarum och åtminstone hos 90% av de feta individerna också Lb paracasei (7).

Synbiotic 2000 består i stora doser av fyra inflammationsdämpande laktobaciller och stora mängder bioaktiva fibrer.

Synbiotic 2000 innehåller fyra laktobaciller som är utvalda för sina egenskaper att maximalt slå ner inflammation, nämligen: Lactobacillus plantarum 2362, Lactobacillus paracasei sbsp. Paracasei, Leuconostoc mesenteroides 32-77:1, Pediococcus pentosaceus 5-33:3. Dessutom innehåller denna komposition 10 gram av följande fibrer varav en är för speciellt tuffa fibrer: betaglukan, inulin (tuff), pektin och resistent stärkelse. Min förhoppning är Synbiotic 2000 skall ge lika goda resultat som fecal mikrobial transplantation – FTM – och därmed kunna bli en bekväm och hygienisk ersättning för denna tidskrävande och inte alltid välmottagna behandlingsform.

Fecal transplantation har haft stora framgångar vid ytterst svåra sjukdomar – nu gäller det att visa att Synbiotic-behandling har samma effekter.

Intresset är nu stort att pröva Synbiotic vid alla de kroniska sjukdomar där FLT varit framgångsrikt – som t ex autism, typ 2 diabetes, fetma, Hashimoto struma, idiopathic thrombocytopenic purpura, inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohn´s sjukdom och Ulcerös colit), irritable bowel syndrome (IBS), kronisk fettlever (NAFLD) kroniskt trötthetssyndrom, metabolt syndrom, multiple skleros, myoclonal dystonia, Parkinson’s sjukdom, psoriasis, rheumatoid artrit och Sjögrens syndrom. Jag ser fram mot att få berätta om de i min krönika första måndagen i december.

Synbiotics kan också tillföras som lavemang.

10 patienter med svår inflammation i nedre grovtarmen (distal colit) behandlades med lavemang med Synbiotic. De följdes därefter i 3 veckor under vilken samtliga manifestationer på sjukdomen försvann – trängningar till avföring, antal episoder av diarré, nattliga diarréer, blod med avföringen. Också konsistensen på avföringen förbättrades radikalt.

Litteraturhänvisningar:

  1. Hood K et al. Health Technol Assess. 2014;18:1-84.
  2. Tvede M, Rask-Madsen J.. Lancet. 1989;1:1156-1160.
  3. Plummer S. Int Microbiol. 2004;7:59-62.
  4. Kotowska M et al. Aliment Pharmacol Ther. 2005;21:583-590.
  5. Müller M, Lier D. J Appl Bact1994;76:406-411.
  6. Naaber P et al. Med Microbiol 2004;53:551-554.
  7. Million M et al. Int J Obes (Lond). 2012;36:817-825.