Fasta – en av hemligheterna bakom ett långt och friskt liv.

Under 99.5% av människans existens på jorden så fanns inga feta människor.

Jon Brower Minnoch levde i USA mellan 1941 -1983, och blev 42 år. Jon blev också den fetaste människan i människans historia. Jon begick, i likhet med miljontals andra människor i västvärlden, ett statligt understött ”självmord” med kniv och gaffel – fullt möjligt genom tillgången av billiga raffinerade och kaloristinna jordbruksprodukter. Hans liv var ytterst miserabelt och hans vård kostade samhället mycket stora summor. Detta är ett vanligt förekommande problem i västländerna. Nyligen rapporterades i Storbritannien att de direkta kostnaderna enbart för vård av feta har stigit med 350% under de gångna fem åren, något som är ytterst illavarslande för ett land där det offentliga hälsosystemet redan är i ekonomisk kris.

Citat_150112-01

Under miljontals år levde människan på en kost som, översatt till modern tid, motsvarar det som kallas 80/10/10 – en kost helt dominerad av blommor och blad (80%) med inslag av 10% fettrika frukter/växtfetter (liknande oliver, avokado och kokos) och 10% proteinrika ärter, böner, linser, nötter, mandel, fröer och dyl. Konsumtion av fisk och kött varierade stort, men var oftast ganska begränsat.

Fetma kom först med det industriella jordbruket, och har ökat i samma takt som det industriella jordbruket utvecklats och dess produkter förädlats. Epidemin av fetma och kroniska sjukdomar har sitt epicenter i södra USA, i stater som Louisiana och Texas, och har så här långt spritt sig mest till jordbruksintensiva länder som Australien, Nya Zeeland, Kanada samt även Storbritannien. Men, rollen som jordens mest feta och sjuka länder väntas snart tas över av Arabvärlden, speciellt Saudiarabien och Kuwait, tätt följt av Indien.

Tidigt behov av fasta.

Fasta är som bekant ingen ny företeelse. Det uppstod tidigt ett behov, både av spirituella skäl och av hälsoskäl, att då och då fasta. Redan 1-2000 år före Kristus, då Moseböckerna skrevs, berättas det om hur Moses fastade i öknen i 40 dagar. Fasta förekommer i alla religioner, och har idag också trängt in i icke-konfessionella kretsar som sk detox. Mest känd är muslimernas fastemånad Ramadan och även om man kan ha invändningar mot det sätt den genomförs på, så måste man acceptera de betydande mentala och kroppsliga förbättringar som rapporteras under och efter genomförd Ramadan.

Ett begränsat intag av föda – kallat calorie-restriction (CL) – där man bara äter cirka 2/3 av vad man vill ha permanent eller periodisk, har visat sig ha betydande hälsoeffekter. Experiment på djur visar upp till dubbel livslängd, betydligt lägre sjuklighet och signifikant fördröjt insjuknande i kroniska sjukdomar. Och även om studier på människor ännu inte blivit så omfattande som man skulle önska så rapporterar välkända forskare betydande framsteg vid tillämpning av CL också på människan – lägre risk att få t ex cancer, diabetes och hjärtkärlsjukdom. I en amerikansk studie tappade överviktiga 1% i vikt per vecka, vilket faktiskt är lika bra som de effekter man ser efter kirurgisk behandling. Dessutom slapp man de biverkningar och nackdelar som man vanligtvis ser efter sk bariatrisk kirurgi.

För att få effekt av CL verkar det som att det är särskilt viktigt att det är proteinintaget som begränsas och då speciellt intaget av aminosyran methionin, som är rikligast förekommande i animaliska produkter.

Många sjukdomar förbättras.

Följande sjukdomar – alla relaterade till ämnesomsättningen – har visat sig ha starkt samband med graden av fetma/förhöjt BMI och kan förväntas gynnas betydligt av ett begränsat intag av kalorier (helst permanent men också periodiskt).

* Förhöjd inflammation i kroppen
* För högt blodtryck
* För mycket fett i blodet – ofta kallat dyslipidemia (högt ”dåligt” kolesterol (LDL), för lågt ”nyttigt” kolesterol (HDL), för mycket långkedjiga fettsyror)
* Typ 2 diabetes
* Akuta och kroniska hjärtsjukdomar
* Stroke
* Gall-leversjukdomar
* Ben-ledsjukdomar (osteoarthrit)
* Andningsrubbning i sömnen (Sleep apnea) och andningsproblem inkl astma
* En del cancerformer (speciellt i livmoder, bröst och grovtarm)

Våra förfäder fastade varje dag.

Hälsoforskare visar tilltagande intresse för den livsstil som mest påminner om våra förfäders livsstil. Fortfarande finner man den i några avlägsna delar av jorden som i Abkhasia i Georgien, Vilcabamba i Ecuador och Hunza-distriktet i Norra Pakistan. Här är man sällan sjuk och en förvånande stor andel av befolkningen blir över 100 år. Dessa invånare praktiserar dock inte perioder av fasta – man kan säga att de på sitt sätt fastar varje dag. De äter sällan processad mat och de som använder mejerivaror, mest Abhkasierna, intar mjölken opastöriserad och i bakteriekulturer. Vilcabambierna och Hunzainvånarna är så gott som hel-veganer. Människorna här klarar sig på i genomsnitt 17-1800 kalorier om dagen, trots att de arbetar långa dagar på sina åkrar. Jämför detta med vad de Nordiska näringsrekommendationerna föreslår: 1800-2400 för kvinnor och 2300-3000 för män (fast många intar mycket mer).

Fig_no_16_urfolkslag_näringsintag-01

Okinawa på Japan var länge känt som den plats på jorden där man hade ”den bästa” hälsan och den längsta livslängden, men när amerikanerna efter andra Världskriget byggde baser på ön och invånarna delvis adopterade deras livsstil så förändrades det radikalt – i dag är öns hälsa bland de lägsta i Japans 50 olika län (prefekturer).

-31c6cf70a77d4ebc_edit

När gorillorna på Cleveland Zoo, som blivit urfeta på västerländsk kost,  fick äta en diet endast bestående av romansallad, frisésallad, alfalfa-hö, trädgrenar, bönor, linfrön och en banan doppad i multivitaminer, så gick de på cirka ett år ner 30 kg och väger nu ungefär lika mycket som vilda gorillor.

BBC lät för några år sedan 9 personer under två veckor leva på mat som efterliknade det forna tiders jägare/samlare – i huvudsak rå mat med väldigt lite mättat fett, mest broccoli, morötter, meloner, fikon, nötter, plommon, rädisor, bananer, jordgubbar, kål, tomat, vattenkrasse, aprikoser och mango, med inslag av fisk då och då. Deltagarna, som i snitt tappade 5 kg i vikt, upplevde inte att de förlorade någon energi och de var på gott humör under så gott som hela tiden. Bara två veckor på ”förfäders kost” medförde massor av hälsofördelar; flera blodvärden förbättrades betydligt, och t ex kolesterolvärdet sjönk med 23 procent.

Vad är normalvärde för människa?

Det är ett mycket stort problem att vi inte vet vilka värden som är normala för människan. De värden som anges som normala härstammar från mätning av medelvärde och spridning i nutid på existerande befolkning. Men låt oss anta att alla lever ohälsosamt, i så fall blir naturligtvis alla värden helt missvisande. Om t ex kolesterolvärdet vet vi att det är 30% lägre bland kineser som lever primitivt på landet, och det är ytterligare 30% lägre hos våra närmaste ”släktingar” – schimpanserna. Under de 100+ år som vi kunnat följa normalvärdenas utveckling så har de succesivt höjts. Ett bra exempel är normal födelsevikt – det har enbart under 1900-talet justerats upp fyra gånger.

WBreuning112

Lyssna på Walter Breuning – världens äldste man.

Walther Breuning från Great Falls, mannen som levde i tre århundraden (1896 -2011) och blev världens äldste man, har mycket att lära oss. När Walther tillfrågades om hemligheten till hans långa friska liv gav han följande tre råd:

* Var försiktig med vad du äter och undvik att äta för mycket
* Var noga med att sysselsätta både din själ och din kropp
* Inbilla dig att just denna dag är en särskilt bra dag och gör allt för att göra den sådan

Rekommenderad läsning: Campbell T & Campbell TC, The China Study: The Most Comprehensive Study of Nutrition Ever Conducted And the Startling Implications for Diet, Weight Loss, And Long-term Health, Benbella Books. USA 2006