Kanske är ”syntetisk bajs” framtidens lösning?

Denna krönika är en direkt fortsättning på min krönika den 5 oktober – Bajs botar bäst?

I denna berättade jag om de enormt framgångsrika behandlingar med feces-transplantation (FMT) – upprepad bajsöverföring från donator till en sjuk person – som är tilltagande aktuella. Myndigheterna i olika länder har emellertid svårt att acceptera metoden, som den nu är utformad – man kan nämligen, även om det sällan inträffar, överföra sjukdom istället för hälsa. Det finns mycket i bajs som man helst önskar slippa. Därför kräver myndigheterna omfattande testning både av donator och vederbörandes bajs, innan tillstånd till överföring ges. FMT är också en hantering som sjukvårdspersonal ogärna vill ägna sig åt – trots allt så upplevs uppslamning av bajs och överföring som ”äcklig” av de flesta, både personal och mottagare. Behovet är därför stort att finna alternativa metoder som ger likvärdigt resultat men som är angenämare och mycket lätthanterligare. En på laboratoriet framställd ”syntetisk bajs”, gjord att innehålla både effektiva bakterier och rikligt med aktiva fiber, framstår som ett mycket attraktivt alternativ. Sådan syntetisk  bajs kallas SYNBIOTICS – sökandet efter ett bra sådant alternativ är vad jag sysslat med de senaste 20 åren.

Problemet är större än man tror – åtminstone hälften av befolkningen bär på resistenta stammar – och 100 000-tals dör årligen både i Nordamerika och Europa.

Det är speciellt de som har dåligt eget immunförsvar – äldre och kroniskt sjuka – som drabbas. En nyligen publicerad rapport från en studie omfattande ett tiotal vårdhem i USA ger en dags-bild av verkligheten. Patienterna får i medeltal antibiotika drygt 2 gånger per år och nästan hälften (47 %) bär på svår antibiotikaresistens (1). Nästan alla patienter lider av regelbundet återkommande episoder av svår diarré eller förstoppning.

Framgångsrika försök med probiotika när man ”tvingas” ge antibiotika.

Första försök till att behandla med sk ”syntetisk bajs” d.v.s. en på laboratoriet sammansatt komposition av hälsobakterier (men tyvärr inga fibrer), gjordes i slutet av 1980-talet. Redan 1989 rapporterade danskarna Tvete och Rask-Madsen en mycket framgångsrik behandling med en probiotisk komposition av tarmbakterier – att ersätta FTM – de prövade med stor framgång en blandning av 10 olika i laboratoriet framodlade tarmbakterier, på fem patienter med resistent Clostridium difficile infektioner (CDI), som alla blev friska efter behandling (2). Några år senare prövade man att ge probiotika till alla patienter som man ”nödsakades” ge antibiotika. Det visade sig då att de som samtidigt med antibiotika-behandlingen också fick probiotika bara hade nästan hälften så ofta tecken på kvarvarande svåra och dödliga C diff-bakterier i sin magtarmkanal (3). Liknande resultat rapporterades året därpå vid samtidig behandling med probiotika vid antibiotika- behandling av barn med öroninflammation (4). I ytterligare en studie fick bara 7/57 (12%) antibiotika-inducerad diarré om de samtidigt behandlades med probiotika, jämfört med nästan tre gånger så ofta hos de 19/56 (34%) som bara fick antibiotika utan tillsats av probiotiska bakterier (P=0.007). Att alltid ge probiotika till alla som behandlas med antibiotika – en enkel, billig och effektiv metod – har emellertid tyvärr så här långt inte blivit någon allmän praxis.

Vad är bajs?

Bajs är till 80% vatten men av återstoden är mer än hälften tarmbakterier och resten mest fibrer av olika slag – dock mest sådana fibrer som dagens svårt handikappade västerländska ”bajsorgan” inte lyckas knäcka. Sammansättningen i den komposition som jag jobbar med, Synbiotic 2000, är gjord att efterlikna bajs d.v.s. innehålla rikligt med nyttiga och effektiva bakterier och också rikligt med starkt bioaktiva fibrer ofta kallade prebiotika. Det är inte vida känt, men det är bara en liten andel – mindre än 10 % av det som på marknaden kallas probiotika – som har någon som helst effekt. Många produkter har faktiskt motsatt effekt, och endast de som genomgått omfattande prekliniska och kliniska tester kan förväntas ha någon som helst effekt. Innan man köper sådana produkter bör man alltid efterfråga sådana studier. Det är faktiskt så att även om de laktobaciller som produkten innehåller getts exakt samma namn så kan de ha helt olika effekter – namnet på bakterierna är inte alltid garanti för förväntad effekt.

En mycket liten minoritet av laktobaciller  kan bryta ner och omsätta ”tuffa” fibrer.

Lactobacillus plantarum, Lactobacillus paracasei subsp. paracasei och Pediococcus pentosaceus är kända för att vara bäst på att bryta ner tuffa nyttiga fiber – jag kallar dem TRIPPEL-P (alla namn börjar på P) – ”the Champions league” of probiotics. Jag har efter omfattande tester valt just sådana att ingå i min synbiotika. En klassisk studie är mycket intressant – den visade att när 712 olika laktobaciller studerades så var det bara fyra stammar av  laktobaciller som kunde bryta ner tuffa fiber inkluderande mycket viktiga  oligofruktan-fibrer (phlein och inulin), och dessa var flera stammar av Lactobacillus plantarum, Lactobacillus paracasei subsp. paracasei, Pediococcus pentosaceus  & Lactobacillus brevis (5) – de första tre är utvalda att ingå i Synbiotics 2000. De som normalt inte har tillgång till dessa stammar i sitt bajsorgan får besvär från magtarmkanalen då de äter sådana fiber (se vidare min krönika om fiber).

Mycket få laktobaciller kan eliminera resistenta bakterier av typ Clostridium difficile (Cdiff).

Det visade sig vid studien att bara tre stammar av 50 undersökta kan ta kål på alla de Clostridium-stammar som prövades, nämligen en Lactobacillus plantarum och två stammar av Lactobacillus paracasei subsp. Paracasei. När en internationellt välkänd grupp av mikrobiologer i Estland undersökte förmågan hos 50 olika stammar av laktobaciller att ”ta kål” på 23 olika stammar av Clostridium difficile, så fann de en stor variation i effektivitet.  Inte mindre än 27 stammar av laktobaciller visade sig vara totalt verkningslösa, 18 stammar hade delvis effekt medan som sagt bara total tre stammar,  en Lactobacillus plantarum och två stammar av Lactobacillus paracasei subsp. Paracasei visade en 100-procentig framgång (6). De stammar av Lactobacillus plantarum och lactobacillus paracasei som vi valt ut från mer än 500 Lactobaillstammar, som vi samlat, har nämligen visat unika anti-inflammatoriska och anti-infektiösa egenskaper, och de ingår i Synbiotic 2000 efter att ha varit föremål för omfattande kliniska studier i mer än 15 år.

Majoriteten av västerlänningar och ALLA som är feta har helt förlorat sina Lb plantarum och Lb Paracasei .

Tidigare undersökningar visar klart att vår uppsättning av tarmbakterier blir tilltagande ”torftigare” med tilltagande övergång till industritillverkad och starkt processad mat. Sedan mer än femtio år vet vi att de flesta av oss redan förlorat våra betydelsefulla fibersmältare/fibernedbrytare som t.ex. Lb plantarum och Lb paracasei. En 2012 genomförd undersökning visar att ”försämringen” av tarmfloran fortsätter och att huvudparten av undersökta fransmän idag hade tappat åtskilliga arter stammar av laktobaciller och främst Lactobacillus plantarum och Lactobacillus paracasei. Personer hos vilka vällevnaden lett till fetma, har faktiskt totalt förlorat sina plantarum och åtminstone hos 90% av de feta individerna också Lb paracasei (7).

Synbiotic 2000 består i stora doser av fyra inflammationsdämpande laktobaciller och stora mängder bioaktiva fibrer.

Synbiotic 2000 innehåller fyra laktobaciller som är utvalda för sina egenskaper att maximalt slå ner inflammation, nämligen: Lactobacillus plantarum 2362, Lactobacillus paracasei sbsp. Paracasei, Leuconostoc mesenteroides 32-77:1, Pediococcus pentosaceus 5-33:3. Dessutom innehåller denna komposition 10 gram av följande fibrer varav en är för speciellt tuffa fibrer: betaglukan, inulin (tuff), pektin och resistent stärkelse. Min förhoppning är Synbiotic 2000 skall ge lika goda resultat som fecal mikrobial transplantation – FTM – och därmed kunna bli en bekväm och hygienisk ersättning för denna tidskrävande och inte alltid välmottagna behandlingsform.

Fecal transplantation har haft stora framgångar vid ytterst svåra sjukdomar – nu gäller det att visa att Synbiotic-behandling har samma effekter.

Intresset är nu stort att pröva Synbiotic vid alla de kroniska sjukdomar där FLT varit framgångsrikt – som t ex autism, typ 2 diabetes, fetma, Hashimoto struma, idiopathic thrombocytopenic purpura, inflammatoriska tarmsjukdomar (Crohn´s sjukdom och Ulcerös colit), irritable bowel syndrome (IBS), kronisk fettlever (NAFLD) kroniskt trötthetssyndrom, metabolt syndrom, multiple skleros, myoclonal dystonia, Parkinson’s sjukdom, psoriasis, rheumatoid artrit och Sjögrens syndrom. Jag ser fram mot att få berätta om de i min krönika första måndagen i december.

Synbiotics kan också tillföras som lavemang.

10 patienter med svår inflammation i nedre grovtarmen (distal colit) behandlades med lavemang med Synbiotic. De följdes därefter i 3 veckor under vilken samtliga manifestationer på sjukdomen försvann – trängningar till avföring, antal episoder av diarré, nattliga diarréer, blod med avföringen. Också konsistensen på avföringen förbättrades radikalt.

Litteraturhänvisningar:

  1. Hood K et al. Health Technol Assess. 2014;18:1-84.
  2. Tvede M, Rask-Madsen J.. Lancet. 1989;1:1156-1160.
  3. Plummer S. Int Microbiol. 2004;7:59-62.
  4. Kotowska M et al. Aliment Pharmacol Ther. 2005;21:583-590.
  5. Müller M, Lier D. J Appl Bact1994;76:406-411.
  6. Naaber P et al. Med Microbiol 2004;53:551-554.
  7. Million M et al. Int J Obes (Lond). 2012;36:817-825.